Det är en sak som grämer mig just nu. Det är att en person blockat mig på Facebook. (Det är mycket möjligt att det är fler, men det har jag inte märkt så det kan inte vara av någon vikigare sort, hehe)
Först trodde jag att hon hade tagit bort sig helt från facebook, för varför skulle hon blocka mig? Sen fick jag reda på att det var just så det var. Nu är det väl kanske inte så att vi stått varandra särskilt nära, men hon har ändå funnits i min närhet sen jag föddes. Ja, hela mitt liv.
Så nu undrar jag vad som har fått henne att blocka mig så klart, för vad jag kan minnas så har jag inte gjort något fel. Visst, jag vet att jag är ganska duktig på att slänga ur mig saker utan att tänka efter före (men jag brukar också vara ganska duktig på att komma ihåg när jag gjort bort mig). Kanske kan mina skämt ha uppfattats fel (i våran familj har vi en rätt hög nivå på vad som är ok).
En möjlighet är ju att hon blockat mig för att hon är sur på folk i min närhet. Men varför blocka mig då? Jag är väl stor nog nu att ha en ”egen relation” med henne? Jag har ju tamigtusan en egen liten familj och närmar mig 30 med stormsteg. ;-) Jag är väl vuxen nog för att vara en egen person?
Eller kanske inte, jag är ju väldigt mammig och pappig. ;-) Tack för maten idag mamma, super gott var det! Och tack för hämtning och skjutsning pappan. ♥
Aja, det här är väl egentligen för ”privat” för att skriva om på bloggen. Men jag kan inte sluta fundera på vad som hänt, kanske är det de som stör mig mest. Att jag inte vet vad jag gjort.
Jaja, det är väl bara att låta situationen vara och hålla sig undan. ;-)
Fruktansvärt tråkigt bara.
Nu blir det bloggläsning och bloggning! Wiho!