Vi har tänkt att vi ska vänja barnen vid att ha saker hemma så att vi slipper plocka bort allt, och att de liksom är vana att det kan stå saker framme utan att det ska plockas med. Nu när det är julpynt framme så blir det ju lite extra spännande och mer saker att pilla med.
Vissa saker låter jag dem plocka med, och man får ju tänka på att det inte ska vara några saker som man skulle gråta blod över om de gick sönder. Och kanske helst inga saker som de kan göra sig riktigt illa på.
Lillfis plockar med julpyntet…
Men sen är ju alla barn olika också, och är det faktiskt något våra har vart bra på så är det att låta saker vara… Hyfsat iallafall, höll på att skratta ihjäl mig när baby Tuva kom gåendes i sin gåstol med Kosta Boda ljusstaken på lilla gåstolsbordet. Lite pimpad gåstol liksom. ;-)
Söt Isse! Minimonstret har numer likadana. Och, ja du vet ju hur det ser ut hemma hos oss med prydnadssaker.. Klåfingriga kids alltså!
Haha, ja, det hänger nog mer på hur barnen är än vad man lär dem… Och iofs är det ju lite tidigt att ropa hej med Isse, när han börjar springa runt så är det ju betydligt lättare att komma åt sakerna. ;-)
Man ska aldrig ropa hej.. ;-)
Haha. Ellen tar allt hon kommer åt. Tv-dosor, minihyacinten som är den enda bordsdekorstionen vi har, glas och annat fint hon hittar. Herregud här om dagen STOG hon på vardagsrumsbordet o kollade in takkronan! Högt o lågt är hon vårt fina yrväder.
Hehe, som Carolina skrev ”man ska aldrig ropa hej…” Vi har heller inte tagit undan allt, men vi har fått en liten nyfiken huligan tror jag…
Idag har jag jagat honom heeela dagen och dragit bort honom från kattmatskålarna…
Haha, nej, det ska man nog aldrig göra. Tuva är galen i att hålla på med soffkuddarna och möblerar om i sofforna hela tiden… Så de kan ju få för sig saker ända upp till 4,5 års åldern.. ;-)