Jag satt nyss och läste senaste Mama och då såg jag att Malin Wollin ”Fotbollsfrun” är gravid igen i v35! Hon förlorade sitt förra barn när hon var gravid i v19, när de var på rutinultraljudet i vecka 19 så slog inte bebisens hjärta…
Och anledningen till att det har lagt sig så på minnet hos mig, trots att jag inte riktigt läser hennes blogg så, är för att vi hade ultraljud inbokat dagen efter hennes och jag var sjukt orolig inför det av någon anledning. Trots att magen växte och jag kände sparkar. Oron lättade ju inte direkt då jag läste hennes blogginlägg precis innan…
Nu hade vi ju väldig tur, och fick till skillnad mot Malin och hennes Joakim se ett friskt sprattlades flickebarn (hahahaha, det var ju ISAK!).
Men, ja, nu kommer jag ifrån ämnet lite. Det jag ville säga var att tänk så glad man kan bli för en persons skull som man inte känner, aldrig träffat och aldrig ens sett (i verkliga livet då).
Blir oxå glad när jag läste detta inlägg,alltså inte att hon förlora sitt barn utan att hon nu är gravid igen, vet precis hur det är. Kan säga att när man vart med om nått sånt så lär man sig uppskatta andra mer å förstår hur andra mår på ett annat sett, å man vet vem/vilka ens riktiga vänner är. Sara du är en sån vän som bryr dig om dina vänner å familj. <3 <3<3 kram