Sömntuta

Idag är det personalmöte som står på schemat efter jobbet, så jag tänkte imorse att jag kunde ta en senare buss. Den jag brukar åka med är ju inne ca 15-10 min innan jag börjar och bussen efter är inne prick eller 5 min efter.

Så när Tuva och Simon åkt iväg mot dagis så tänkte jag att jag har ju några min extra på mig och eftersom jag var så trött efter en böknatt (Tuva ville tex upp och kissa på pottan mitt i natten och var allmänt orolig ”Jag viiiill iiiiiiinteeeeeee!!!” skrek hon i sömnen flera gånger) så tänkte jag att jag kryper ner i sängen och slumrar lite… Bara ett par minuter.

Tjohejdu.

Efter 30 min vaknar jag och far upp i sängen och slänger på mig kläderna jag lagt fram och kastar mig på cykeln till en ytterligare senare buss.

20 min sen kom jag inför dörrarna på jobbet, men oj så den där powernapen var bra för mig.

Idag känner jag mig nästan fit for fight! ;-)

Nu: kaffe, kaffe, kaffe.

(Den här ständiga sömnbristen har ju gett ett hyfsat stort kaffe-beroende, och det försvinner ju inte bara för att jag faktiskt är pigg).