Min mamma <3

Det här har vart en konstig höst, den började med att något så otroligt sorgligt hände en av mina bästa vänner ♥. Så sorgligt att det inte ens går att ta in och jag tänker på det varje dag.

Sen har ju jag tagit körkort, våran lilla guldklimp Isak har kommit och vi är mitt uppe i ombyggnad av huset som kommer att bli såååå bra (trots att det känns som att vi tagit oss vatten över huvudet för tillfället).

Så igår fick ♥ älskade mamsen ♥ (länk till mammas blogg) reda på att hennes knöl i halsen är sköldkörtelcancer. Prognoserna är goda, och tydligen är det en ”bra” cancer-sort som nästan 100% blir friska ifrån. Men ändå, orden tumörer och cancer gör ju att hjärnan går i spinn och man får kalla kårar. Speciellt när det kommer till ens mamma. ♥ Önskar det fanns något man kunde göra… Men att bota cancer klarar jag tyvärr inte av… Så i slutet av november kommer det bli operation och sen behandling.

Skönt iallafall att veta nu vad det är. Jag har inte velat fundera (och absolut inte googla!) så mycket på det sen knölen upptäcktes för då skulle man ju kunna bli galen. Men nu vet vi vad det är och vet hur det ska behandlas.

Men tänk att några månader (september, oktober och november) kan fyllas av så mycket sorg, oro, kärlek och lycka på en gång. Måste vara raka motsatsen till buddismens nirvana*.

Men jag har iallafall lärt mig att uppskatta det jag har, att vara glad över mina nära och kära och inte klaga för små värdsliga ting så som sömnbrist (låter det som att jag klagar i något blogginlägg så menar jag det inte ;-) ) och skrikiga barn.

♥ Ta hand om er och era nära och kära ♥

*Om jag fattat betydelsen av nirvana rätt.