…eller hänga i stallet.
I fredags så vankades det kräftfiske uppe hos kidsens farmor och farfar i Söderbärke, men Tuva hade ridskolestart i lördags och det ville hon ju absolut inte missa. Så vi delade upp oss, Simon och Isak åkte för att fiska kräftor i fredags och jag och Tuva hade myskväll och sen ridskola innan vi åkte upp på lördagen lagom till själva kräftskivan.
Det blev en del kräftor. Smaskens!
På själva kräftskivan var dock Isak rätt skraj och vågade inte äta eller dricka något med rädsla för att det kanske kunna finnas kräftor i. Kan det inte vara små, små kräftor i den röda saften? Är det säkert att det inte finns kräftor i brödet? Eller potatisen? Jag såg att när han tittade på Simon som åt en kräfta så hulkade han till och med!
Han har drömt mardrömmar och krabbor under sommaren, men tydligen hade det gått bra med själva kräftfisket… Kan kanske bero på också att han har väldigt mycket tankar om döden nu och det blir ju väldigt mycket död när man kokar kräftor. ;-)
Men jag är inte den som kan döma, jag minns ju när pappa fick hem färska kräftor när vi var små och fyllde badkaret. Jag och lillebrorsan satt hela kvällen och lekte med de där och gav dem namn osv. Hur många tror ni jag åt sen dagen efter? INTE många. Jag tvingade i mig en minns jag, men det kändes ju som att jag åt upp en av katterna. Och jag som ÄLSKAR kräftor annars, och gjorde även då som liten.
Nu är det ju dock tisdag och början av veckan gjord. Känns faktiskt fint att vara tillbaka på jobbet och jag känner mig fortfarande taggad på höst (tur är väl det eftersom jag bara haft fyra jobbdagar än, haha!).
Slutet av den här veckan ser jag fram emot nå jävulskt, men mer om det sen. Nu ska jag plocka undan lite här innan det är dags att sova.
♥