Idag var det sommarfest på förskolan och som vanligt var sprack det upp och blev riktigt fint väder. Jag tror att det inte vart dåligt väder en enda dag då det vart sommarfest på förskolan. Så mysigt att lyssna på barn som sjunger och sitta i gräset och fika medans alla kids springer runt och leker.
Efter festen så åkte vi hem till vänner och åt pizza. Mycket mysigt det med. En bra dag i dag helt enkelt!
Mina fina pojk som inte så gärna vill bli fotad längre… ;-)
Till att börja med måste jag säga att jag var grymt imponerad av servicen på Polarn o Pyret i Gränby Centrum. Jag hade beställt ett paket och sen glömt bort att hämta ut det, och när jag kom på det över 3 veckor senare så stod det i kvittot att det bara ligger i 2 veckor och sen skickas tillbaka.
FAN. Ingen idé att försöka hämta ut det då…
Men så ringer det efter någon dag och då är det från pop och de undrar om jag ska hämta ut mitt paket, eller om de ska skicka tillbaka det. Tydligen ringer de alltid innan de skickar tillbaka paketen. Så gulligt!
Så efter läkarbesöket i måndags så åkte jag och Isak upp till Gränby C för att hämta ut paketet och eftersom jag redan innan visste att jag lyckats beställa fel storlek på vindfleecen så fick Isak välja själv vilken färg han ville ha.
Och självklart valde han rosa. Han vill ju bara ha rosa. Och han har MYCKET ROSA. Så jag kände att det kunde vara kul att bryta av allt rosa med en blå (gillade verkligen den blå mer än den rosa, som var mer korall än rosa).
Att stå att argumentera med sin pojk i affären om att han skulle välja blå istället för rosa kändes ju inte helt ok. Haha! Jag försökte säga lite högre ”Men Isak du HAR ju så mycket rosa hemma, ALLT ÄR JU ROSA, det kan väl vara kul med en annan färg?” så att folk inte skulle tycka att jag var sämsta mamman i världen som nekade min son att ha rosa när det var det han allra helst vill ha (”Kolla, kolla! Han har ju rosa stövlar på sig!” ville jag skrika, men gjorde inte. ;-) ).
Att neka Tuva att ha rosa och ha andra färger för att vidga vyerna lite har jag aldrig tyckt känts jobbigt, men att neka Isak var visst tufft.
Den här blev det iallafall, så får vi hoppas att Isak tycker att den är ok sen. Än så länge kan han dras med sin gamla mörkblå. Men jag som vanligtvis inte gillar blått tyckte att den här i fin klar blå var riktigt fin! Extra fint att det var gul dragkedja. :-)
Jag fick tandställning i slutet av 3:an på gymnasiet, dvs när jag var 18 år. Då när jag gick till tandläkaren så frågade de igen om jag ville ha tandställning, eftersom jag började närma mig 2o år så var det sista chansen om jag skulle hinna få det innan det var gratis.
Och helt plötsligt tänkte jag ”Varför inte, ok! Vi kör!” istället för ”NEJ.” som tidigare.
Jag hade tandställningen i nästan 1,5 år och jag gillade faktiskt att ha den. Jag tyckte att det var skönt att kunna klia sig under läppen på den och led inte mer än att det gjorde sjukt ont samma dag som de spände den och att det var jobbigt att äta äpplen om man inte skar upp dem i bitar. ;-)
Även fast jag var äldre än vad man vanligtvis brukar vara så tyckte jag att det var helt ok, och kan inte minnas att jag skämdes över att ha tandställning. Visst att jag inte gärna log på kort, men det hade jag ju inte gjort innan och började inte göra efter heller. ;-)
Det enda dumma och jobbiga var att när jag tog ur tandställningen så skulle jag ha en plastskena som gick hela vägen upp i gommen och gjorde att jag läspade och hade svårt att prata ordentligt med den i. Och just vid det tillfället så jobbade jag på ett ställe med långt namn med många S i (plus att jag ju heter Sara) så jag använde den inte mycket alls och då tog det ju inte många dagar innan tänderna hade flyttats tillbaka lite så att den inte gick på igen…
Men, men! Hade jag struntat i hur jag lät så hade jag troligtvis haft snyggare tänder idag, men de är ju ändå betydligt bättre än innan då mina hörntänder satt ovanför hela tandraden. Haha!
18-årig (jag vet, jag ser ung ut… Lite jobbigt då, men något jag är glad för idag ;-) ) Sara på sin första utlandsemester, och med tandställning där bakom pussmunnen. Haha!
Om jag skulle göra något åt mina tänder nu så skulle jag inte välja att ha tandställning igen, även om mina tänder är långt ifrån perfekta. Orka liksom. ;-) Något jag i så fall skulle vilja göra är att bleka tänderna. Att vara en besatt kaffedrickare sätter sina spår.
Men i dagsläget när det kommer till tänder så önskar jag mest bara att den där förbannade visdomstanden slutar göra ont.
…när man kan.
Idag blev det två träningspass; gym på lunchen och backintervaller på rullskidorna ikväll. Inte så illa pinkat. ;-)
Men nu är det ju inte direkt så att varje dag ser ut så, utan jag får verkligen kämpa för att komma upp i min ”ok träningsvecka”.
Lite så här tänker jag:
Ok träningsvecka
Bra träningsvecka
Sjuuuuukt bra träningsvecka
Det är dock sällan jag kommer upp i den sista kategorin, snittar gör jag nog på ok träningsvecka… Men det har jag lovat mig själv att vara nöjd med. Och stolt över mig själv om jag klarar av! För att få dåligt samvete och känna sig misslyckad ger ju ingen vidare träningspepp till kommande veckor.
Mitt mål med träningen?
Det är att känna att jag mår bättre, blir starkare och piggare samt att klara av 48 km rullskidor på alliansloppet i slutet på augusti. Wish me luck. ;-)
Teknikträning på studan i söndags. Sjukt kul!
Och just det! Jag ska ju inte glömma bort att berätta hur operationen gick i torsdags.
Även den här gången så hörde Isak bättre direkt när han vaknade och det är STOR skillnad nu. Så härligt! Dock verkar han tycka att det är jobbigare själv nu med alla ljud och han går runt och ser lite besvärad/fundersam ut och håller ofta för öronen. Att hälla upp vatten i badkaren blev visst en pina… Och då förstår man ju också hur lite han faktiskt hört.
Efter operationen så fick han feber i nästan två dygn, vilket var lite oroväckande, men samtidigt så blev han också förkyld så efter att ha rådgivit med operationsavdelningen så avvaktade vi och behövde aldrig åka in igen. Dock var det verkligen jobbigare efter den här gången, vet inte om det var den långa fastan som gjorde att han mådde så mycket sämre efter?
Efter mycket om och men så lyckades jag övertala Isak att vänta själv i sängen och sprang de två våningarna ner och sista biten till kafeterian i racerfart för att inhandla cola, chips och choklad. Och då slukade han lilla chipspåsen hur fort som helst och sen var vi redo för hemgång.
Men fy vad slut jag var. Inget att äta, inget att dricka och inget att äta på hela långa dagen. Puh!
(eller ja, jag hade en bar med mig och norpade åt mig en kopp kaffe i väntrummet vid 11)
Han & jag.
Idag så stod det besök på barnspecialisten för Isaks del. För hans astma/förkylningsastma. Efter att doktorn hört Isak prata så hörde hon att han låter väldigt täppt i näsan, och då började hon fundera på om det kanske kan vara så att han har mycket ”körtlar” bakom näsan och att det är det som ställer till alla besvären. Så nu blev det remiss till Öron/Näsa/Hals på Akademiska igen. Vi som kom därifrån i torsdags… Men, men! Så skönt att saker och ting kollas upp nu och för varje bit som åtgärdas så märker man hur mycket Isak växer som person. ♥ Tänk att det bara var ett år sen som det pratades om specialpedagoger på förskolan och 1,5 år sen vi praktiskt taget aldrig sov och vabbade mest hela tiden.
Obligatoriska fikan efter doktorsbesöket.
Annars idag då? Jo, hyfsat trött mest. Har sovit lite för dåligt ett tag tror jag. Men nu hoppas jag på bättre natt i natt och så blir det både gym och rullisar imorgon. (Om vädret tillåter). Träning får mig alltid i bättre balans.
Nu ska jag försöka styra upp lite bilder till kommande blogginlägg. Det ni. ;-)
Syns!
Saker och ting börjar falla på plats när det kommer till bröllopet. Vi har bokat kyrka, festlokal, skjuts efter kyrkan, några som ska spela på vigseln och på minglet, bokat catering och fotograf.
Känns bra!
Något som däremot visst är väldigt svårt att bestämma är smycken. Ända sen vi började tänka på bröllop så visste jag att jag ville ha smycken från Lily and rose (jag fick dessutom örhängen + armband i födelsedagspresent). Men jag har så fruktansvärt svårt att välja!
Mina favoriter är de tre i silver… Och just nu lutar det åt att det skulle bli de högst upp till höger eftersom jag tror att jag gillar armbandet som är i samma stil.
Det längst ner till vänster alltså. Å andra sidan så var det armbandet längst upp till vänster som jag var helt övertygad om att beställa först (tillsammans med örhängena längst upp till vänster).
Svårt val!
Så, då var operationen klar och jag sitter på uppvaket brevid en snarkandes Isak.
Rören kunde de konstatera att de inte fungerade och att det stod vätska bakom så att han inte hörde bra var inte konstigt.
Nu är dock nya fungerande rör på plats! Lovely.
Blev lite jobbig väntan innan bara, att fasta hela morgonen fram till 11 när vi skulle vara här var en pärs i sig, men sen kom vi inte in på operation förrän kl 14… Lite lätt jobbigt. Jag sympatifastade med Isak för jag glömde såklart det jag hade tänkt ta med (men att äta något innan hade inte fungerat heller, snacka om taskigt!) så nu sitter jag här hungrig som ett as och drömmer om mat. ;-)
Men det är det så klart värt, hoppas på att det är stor förändring i hörseln för Isak redan när han vaknar, det blev det ju sist. :-)
Hörs!
Jag blir alltid lite snurrig/uppstressad när det kommer till sjukhusbesök för barnen. Som imorgon, när Isak ska opereras för att byta ut rören.
Jag vill verkligen att han ska få operationen överstökad.
Men jag blir liksom så fokuserad på det så att jag blir överdrivet fokuserad på allt annat med på något konstigt vis. För ni vet ju hur bra fokus man får om man fokuserar på allt, nämligen inte så bra… Kroppen går all in så det blir svårt att koppla av.
Hönsmamma deluxe, herregud, han ska ju bara byta rören… Haha!
Men så saknar jag mamma något så enormt, att ha någon att ventilera med som aldrig någonsin tycker att man är överdriven när det kommer till barnen och som bara finns där. Fy, vad jag saknar henne såna här dagar.
Jaja, nu sussar pojken sött i sin renbäddade säng, nyduschad och fin. Klockan 11 ska vi infinna oss på sjukhuset och han ska fasta från 00, wish me luck, han klarar av att inte äta lika bra som jag. Dvs inte alls… (Note to self: KOM IHÅG ATT DU FÅR ÄTA.).
Min pojk, snart kommer du att få höra igen. <3
Igår när vi var på hörselprovet så visade det sig att Isak numera hör SÄMRE än innan de satt in rören för ganska precis ett år sedan.
Så trots att de sitter kvar så fungerar de uppenbarligen inte och de behövs bytas ut. Läkaren började med att ”Såna små operationer är det minst ett halvårs väntetid på…” men jag kände att sköterskan lyssnade på mig när jag berättade hur jobbigt Isak har det.
Så när vi fikat och var på väg ner i parkeringsgaraget så ringe opertionsplaneringssköterskan (långt ord!) och berättade att sköterskan vi träffat tyckt så synd om Isak så vi fick tid redan på torsdag! FATTA SÅ SKÖNT!
Äntligen kan han få börja höra igen. Gud så jag längtar efter det. Förra veckan var jag förkyld och hes, då hörde han mig inte alls… Jätte jobbigt både för honom och mig.
Så, snart kommer den här spelevinken att få höra igen.
<3