>Bebis-mys!

Idag var vi ut till stora lillebror och myste med lilla, lilla Liam. SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ SÖT! Jag blev tamigtusan alldelses varm i mamma-hjärtat och visst slog tanken en att det skulle vara mysigt med en liten bebis igen… Trodde att det skulle dröja innan man fick såna känslor efter allt jobbigt som det var när Tuva var liten. Men kanske kan man få en bebis som inte har kolik, skriker som en tok och är konstant vaken också?  Men det är ju så att man glömmer har jag hört, annars skulle nog inte jag ha så många syskon heller. Tuva har ju visst att brås på har jag hört. Hehe.

När vi var ute i Rasbo så dök även pappa, och en drös med småsyskon upp också så det blev en riktig liten familjesammankomst. Mycket trevligt tycker jag. Emmis-slemmis åkte med oss ut också.

Det är ju tur att jag oftast står bakom kameran eftersom jag är så himla snygg på alla bilder… Hehe.

Tuvisen blev lite svartis när mamman hade en annan bebis i knät…

Först faster (ja, jag) och lilla Liam och sedan en stolt farfar och morbror och lilla Liam (så klart).

Lek med morbror Ville och kusin Kevin.

Ville blev nog också lite sotis när pappa hade en annan bebis… Hihi!

Kusin Kevin är ett bullmonster! Hihi! Och Tuva var glad som en lärka för att få hänga lite med släkten.

Faster/moster Emmis-slemmis med sina syskonbarn.

Liam var så snäll så snäll, knappt ett knyst sa han och sov så tungt i allas famnar. Sötnosen!