Man kan ju inte direkt påstå att man är i sitt livs form just nu.
Efter att ha:
– hämtat Tuva på dagis och åkt med henne till gympan.
– krånglat av hennes kläder och på med gympakläderna, suttit på ett hårt golv i 45 min i väntat på att hon ska bli klar, fått på en väldans arg Tuva (trött och hungrig = inget glatt barn) kläder för att kunna gå hem i regnet.
– gått hem i ös regn från gympan med ett barn som letade vattenpölar och ska hoppa i varje/gå balansgång på trottoarkanten (tåååååålamod) (men Tuva var ju glad iallafall).
– inte ha hunnit hem i tid med en kissnödig Tuva som råkade kissa på sig ute på trappen i väntan på tjocka mamman som kom efter…
– duschat en liten besvärlig rävunge vid namn Isabelle (enligt Tuva) som INTE vill tvätta håret.
– försökt få på rävungen Isabelle kläder, men gav upp och sträckte mig till att det räckte med trosor.
– Stekt pannkakor och ätit dem efter att ha fått en ledsen rävunge att glömma bort att hon ville ha grädde till pannkakorna också (vi hade visst ingen hemma).
– Städat iordning allt i köket så man kunde lägga sig och mysa med den vilda (men glada kanske ska tilläggas) rävungen Isabelle på soffan.
– Blivit friserad av en rävunge vid namn Isabelle (viktigt det där att det är en rävunge som heter Isabelle).
– Blivit lite sur på pappan i huset som stormar in strax innan läggning av rävungen Isabelle, kastar i sig två pannkakor och sen drar igen efter någon minut. (Ok, giltig anledning att dra kanske då det var vägföreningsmöte…)
Så kände jag inte för att klämma ner min ömma STORA kropp i Tuvas lilla säng och ligga och läsa sagor så hon fick låna min iPhone och kika på MyLittlePony filmer på YouTube. Hon blev glad, och var dessutom jätte duktig när jag sa att det fick räcka (hon somnade på bara ett par minuter efter) så helt fel var det ju inte… Men jag känner mig ju lite som en dålig mamma som låter ungen kika på Youtube tills hon somnar.
Men, men. Så kan det ju vara ibland.
Nu sitter jag här med en ond mage (dock inte lika onda som igår kväll så det är nog lugnt) och är vrål sugen på godis och läsk. Och vi har inget hemma!
Nope nu får det vara slut på lilla klagovisan eller vad man ska kalla det.
Vi hörs!