På mornarna när Isak vill upp tidigt så brukar jag ta upp mitt täcke och kudde och ligga soffan och små slumra lite, jag är nämligen inte riktigt människa där vid 04-05-snåret… Isak varvar lite mellan att ligga och mysa, leka med sina leksaker vid vardagsrumsboret och titta på tv.

Börjar han helt plötsligt leka väldigt bra, då vet man att det är ”nr 2” på gång och det är ju toppen bra! Då vet man att man får ett par minuters extra bra slummer.

Om det inte blir som i helgen, jag vaknar upp från min slummer av att Isak kom och sa ”Ursch! Blä! Äckligt!”. Då hade Isak stoppat ner sina händer bak i blöjan och torkat av sig på sin pyjamas sen… INTE SÅ TREVLIGT klockan 05.30 en söndagsmorgon. ;-)

När Tuva var liten så var det lite samma sak, en morgon låg jag och små slumrade och väcktes av att jag fick en proppfull kissblöja slängd rakt i ansiktet. ;-)

Så den där slummern, ja, den är lite på egen risk… Haha!

Tuva har ju också vart ett blöjbarn en gång i tiden. STOPPA TIDEN NU!!!

Haha, bara för att jag skrev inlägget igår om att tjata så fick vi en nästan problemfri morgon här. Egentligen går de ju inte på dagis på fredagar, men idag var det fotografering på schemat, så de ska vara där ett par timmar nu på fm och jag ska städa i racerfart och handla i racerfart innan jag hämtar dem igen.

Tuva klädde på sig själv efter bara ett par påminnelser, och hon klädde dessutom på sig de kläderna jag lagt fram utan att krångla! Och jag fick fixa hennes hår så som jag tänkt, med nya svart/vita hårspännen. TJOHO! Plötsligt händer det.

Lillpojk är ju betydligt lättare, han har ju inte lika mycket åsikter eller förväntningar på att klara saker själv. Dessutom är han betydligt lättare att klä på under protesteter än sin storasyster än så länge. ;-)

Redo för fotografering! Och Tuva inviger sina nya snygga Hunterstövlar… :-)

Tror att det här kommer att bli en bra fredag, när jag hämtat kidsen så är det lunch på schemat och sen kommer det här gänget över en sväng. Och efter det så ska Tuva få leka med sin kusin/BFF en sväng innan mamma och pappa kommer hit på middag ikväll.

Men nu städ!!!

Simon är i USA. Han åkte på natten efter att jag kom hem från London i måndags… Snacka om att möta varandra i dörren bara. ;-)

Så nu har jag gjort tre av dagarna som han är borta, de tre dagarna som innebar att komma iväg med barnen själv till dagis på morgonen, och sen sköta eftermiddag, middagslagning och nattning själv. Och så natten och den tidiga morgonen… Isak har en liten orolig period mellan 22-23.30 (då kan inte jag sova) och sen vaknar han oftast runt 04.30, vilket innebär att jag snittar på 5 timmar per natt, och det är för lite för mig. Jag behöver nog runt 7 åtminståne…

Men imorgon är det fredag och då är vi lediga! Så de tre kommande dagarna som han är borta (fre,lör,sön) är vi lediga och måste fylla ut med något… Jag och kidsen är ju lite rastlösa av oss och behöver hitta på saker för att inte gå varandra på nerverna här hemma. Sådan mor, sådana barn? ;-)

Men alltså, ensamstående föräldrar, de borde ha medalj! Såna som har barnen på heltid och en ej närvarande andra förälder. Shit alltså, jag blir bra svettig av att tänka på att Simons plan skulle störta på vägen hem och jag skulle bli själv… Som träning tex, jag är SJUKT sugen på ett rullskidespass, men det går ju inte. Och så tjejmilen på lördag som jag skulle springa, det var ju bara att ställa in… :-(

Isak har vart rätt så extremklängig också, misstänker att det kanske är lite spår sedan London-resan… Så fort jag gör något så hänger han i mina ben och gråter, så det här med att sminka sig inför jobb med en 15-kilos klump hängandes på en, eller att klä på sig med en i knäet är inte lätt. Och så ska vi inte prata om matlagningen (och när vi äter och sen när jag gääääärna skulle städa bort)… Svettigt alltså! Och rätt så tålamodsprövande…

Jaja, nu är det slut på klagovisan här. Jag vet att jag ska vara glad över att jag har två friska barn, och det är jag, men att de ska utmana hur mycket sömn jag behöver, hur mycket gråt mina öron tål eller hur bra tålamod jag har känns ju lite onödigt liksom.

Haha, nä, nu låter ju allt kasst här. Och det är det inte! Vi kommer  att ha en toppen helg och blir det sura miner så tänker jag inte vara den utan då tänker jag muta mig till glada barn. När man är själv så får man dra ner lite på kraven. Idag fick de godis efter maten för att jag skulle kunna städa bort utan den där 15-kilos vikten fäst i mjukisarna, men det slutade med att jag tog en powernap på soffan istället. Lätt värt. :-)

(Apropå att göra det lätt för sig så låter jag tex den som är krångligast att lägga sova i Simons säng… Tuva somnar numera på ca 30 min istället för att ligga och ropa ”Mamma!!!” hur länge som helst…)

Någon som har förslag på vad jag kan göra för att roa två galna barn? (Inte baka, det har jag testat 17896 gånger och det slutar i kladdkatastrof 99,9% av gångerna). Uppsala tips?

Idag var det nog trötta barn. Tuva började gråta över än det ena och en det andra, och ta sig an projekt som inte alls blev bra, som att vika flygplan… Hon vek ju inte alls lika bra som ”M”! ”M är ju bra på aaaaallllllllt!!!” och så vidare.

Isak klängde konstant på mig FÖRUTOM när det skulle bytas blöja, bytas om, badas, borstas tänderna osv, nej då fick plötsligt JAG jaga honom runt huset. Unge. ;-)

Tur att de är söta, och faktiskt ganska snälla ändå. ♥

13 brottningsmatcher och sen var pojken nybadad och redo för läggdags.

Fast idag tände vi brasan för första gången den här hösten. MYS! Älskar hur luften blir när man eldar inne. Isak ”Pyromanen” Djurström var självfallet med och hjälpte till och ville att mamman skulle tända tändsticka efter tändsticka, och löd inte mamman så kastar sig pyromanen hejdlöst bakåt och vrålar (=mamman ger med sig ;-) ). Till slut var han dock nöjd med brasan och vi kunde fortsätta med nattningen.

Dessa barn alltså… ♥