Nu är jag sådär trött så att jag tänker ”vad tusan klagar alla som ligger på sjukhus för, de får ju sova hur mycket det vill!?”. Nej man tänker inte så logiskt alla gånger.
Jaja, Isak har öroninflammation igen så det blir ny kur med en annan antibiotika. Vi behövde bara vänta en kvart på doktorn, men istället fick vi vänta 100 år på provtagningssköterskan. Sittandes brevid en som typ höll på att avlida på riktigt (nej, inte på riktigt) och satt beredd med en spygrej. Jag satt beredd att springa därifrån med båda barnen istället… Ursch. Hatar spyor och magsjuka!
Som att det inte räckte att vi spenderat en mindre livstid på närakuten så fick vi spendera en HEL livstid på apoteket. Trots att det var nummer 112 när vi kom och vi fick 115. Hej segskallar. Varför kan inte apotekspersonal hjälpa till där det behövs?! Det strosade runt flera i butiken men bara en satt vid recepten och ALLA som var i butiken väntade på recept. Morr. Med två trötta barn i middagstid så är man inte upplagd för ineffektivitet.
Tills slut kom vi hem iallafall och då var det bara för mig att kasta i mig en tallrik fil och åka på föräldramöte. Ett föräldramöte som man faktiskt blev rätt snurrig av. Vi är ju nöjda, Tuva är nöjd och ja, jämfört med hennes förra dagis är det här ju som en dröm. Nej, ska inte gå in på det här. Vi är iallafall nöjda och jag ska inte låta det sätta några griller i huvudet på mig förrens jag skulle märka något på Tuva. Just nu har jag ju ändå bra koll på henne eftersom jag hämtar och lämnar på de tiderna jag gör, och träffar barn och fröknar varje dag.
Nej, trött var det ja. Vågar inte hoppas på sömn i natt heller så det är väl lika bra att lägga sig så tidigt som möjligt.
Natti!