Ja, precis. Så heter Isaks tandfel/sjukdom. Lager två av tanden, det som är under emaljen är alldeles för mjukt och gör att emaljen också förstörs och ramlar av och hela tanden nöts ner.
Just nu är det ingen större fara med Isaks tänder, vi ska fortsätta borsta som vi gör och se till att han inte gnisslar tänder eller tuggar på hårda saker, och så ska vi följa upp om tre månader och se vad som hänt på den tiden. Än är han för liten för att sätta in allt för mycket flour… Och skulle det vara så att tänderna bli så dåliga så finns det massor av olika alternativ av hjälp man kan få!
Dock var det en sak som kändes läskig utöver tandhistorien, och det är att många som har den här tandsjukdomen också kan ha en skelettsjukdom som gör skelettet svagt och att man lätt får benbrott… Ofta brukar det synas på att man får blå ögonvitor (har inte Isaks! Han har ärvt sin pappas otroligt vita ögonvitor och inte mina blodsprängda ;-) ), precis som att den här tandsjukdomen brukar visa sig att tänderna skiftar i blått (Isaks tänder är än så länge vita). Nu har ju inte Isak haft några benbrott än och det talar ju för att han INTE har sjukdomen, men samtidigt så är han ju ändå väldigt lugn och försiktig i sitt sätt. Än har jag ju inte gjort någon riktigt kraschlandning… Mer att han liksom tippar över och ramlar, eller rullar ur soffan. ;-)
Tänkte lägga in en bild här från google på en med tandsjukdomen, men besparar er det. Googla på eget bevåg. ;-) Istället får ni en bild på min fina plutt från när vi handlade efter tandläkarbesöket istället.
Man vad tyckte Isak då? Jo han tyckte att tandläkarbesöket var HEMSKT! FY VILKEN HEMSK TANT! (Tandläkaren kändes super bra, och jag kände verkligen förtroende för henne) och det var många tårar hela besöket igenom trots att det värsta var att tandläkaren ville kika på gaddarna när han satt i min famn… Ska bli kul att gå med honom dit var tredje månad. ;-)
