Ungefär senaste månaden så har Tuva sovit väldigt oroligt, drömt mycket mardrömmar, haft svårt att sova och framförallt vart väldigt rädd för allt och inget.
Mycket gråt har det blivit, för hon vill ju inte alls sova. Hon vill sova med oss (men vi har ju inte vart så sugna på att lägga oss att sova med henne i våran säng redan vid 19.30…) eller vara uppe med oss. Tror det handlar mycket om att kunna försöka ta chansen att vara uppe liiiiite till.
Så jag en dag ibörjan av veckan så ledsnade jag på allt krångel, och kom på att jag kan ju köra den metoden med Tuva som jag vet funkar funkar bäst på henne. Muta, muta och muta. Så, om hon inte grinade vid läggning och under dagen då det var onödigt (hon frågade om hon fick gråta om hon gjorde illa sig och det fick hon ju så klart) utan PRATADE med mig istället så jag hade en chans att fixa det som var tokigt eller hon var rädd för så skulle hon få åka till leksaksaffären på lördag.
Och det har gått toppen! Visst, jag har fått springa som en galning in till henne om kvällarna, men om jag bara slipper den där gråten så springer jag gärna. All träning är bra träning. ;-) Så idag har hon fått åka till leksaksaffären och snacka om win-win. Hon slocknade som en stock och med ett leende (jag skojar inte!) nära, nära sin nyinköpta enhörning. ♥
Lycklig tjej som ju faktiskt behöver sin sömn för att orka med… ♥
Att köra mut-metoden har jag gjort många gånger med Tuva och det funkar faktiskt väldigt bra. Hon lär sig, och får in det jag vill att bli en vana under glada miner. Och jag älskar ju att skämma bort henne (men vill ju inte heller få ett bortskämt barn, så på ett vis så får hon ju jobba för det och förtjäna det hon får).
150:- som enhörningen kostade var det ju definitivt värt för nästan en veckas gråtfria kvällar. :-)