Grattis till furstinnan och prinsessan!

Idag har jag namnsdag. :-) Det hade jag inte haft en tanke på om det inte vart för lill-sis Emmis som är i turkiet och lite förvirrad på dagarna skickade sms och grattade igår. Hihi.

Så grattis till mig! Jag har faktiskt alltid gillat mitt namn och när var jag var liten tänkte jag att mina framtida barn också skulle få heta Sara. Sara junior skulle det bli då hade jag tänkt.

Kvinnonamnet Sara, Sarah är ett semitiskt (abessinska, arabiska, araméiska, assyriska, hebreiska) namn som betyder ”furstinna” eller ”prinsessa”.

Godmorgon!

Det är banne mig inte lätt…

Ärsch , jag hinner ett inlägg till som jag redan börjat på. Det jag ville säga var bara att jag försökte få Simon att knäppa något fin kort på mig och Tuva när vi var i Rullsand i fredags, men det går ju banne mig inte. Tok-ungen bara tokar. ;-)

Och på sista bilden hinner hon till och med snudd på springa ur bild. Min crazybaby ♥

Klen to the fis

Visst är det konstigt det där, att när man INTE KAN träna då är man så sugen på att träna så att man skulle kunna slå knut på sig, men när man KAN träna så ligger man hellre på soffan?

Jag är iallafall galet träningssugen nu. Till och med på löpning! Jag går och smider små träningsplaner och upplägg för när det är dags för att börja träna igen. Löpning ska jag bannemig komma igång med iallafall, och lite styrka. Att ha hyfsad kondition är faktiskt viktigt för mig, och som det ser ut så lär det ju inte bli någon mer fotboll… Trist bara att jag ska ha så svårt att hitta motivationen till att springa när jag inte får jaga en boll. ;-)

Jaja, jag är taggad till tusen nu. Får väl se hur det är sen i november (eller när jag nu kan börja träna igen lite smått). ;-)

Något jag kanske borde lägga till i min lilla träningsplanering är ryggträning. Hittade den här bilden från idag på stranden och helt plötsligt förstår jag varför min massör (ja, hon som brukar komma till vårat jobb) tjatar om att jag måste börja träna ryggen. Haha!

Klenfis.

Sol och bad

Mer än så behövs inte för att semestern ska kännas som en GRYM semester. :-) Hade jag inte vart på tjocken så hade det kanske kunnat suttit fint med ett glas rosé/sangria/mojito också. Men det får vänta till nästa sommar. :-)

Tur iallafall att det finns alkoholfria öl som faktiskt är helt ok.

Här kommer två bilder från dagen som jag snott från mammas blogg.


Idag var vi några färre som härjade i poolen. Jag, Tuva och Ville rättare sagt. :-) Imorn blir det dock inge poolbad, då är det besök på mvc som står på schemat.

Vi firar att vi går in i vecka 26 med första riktiga besöket. Ska bli så skönt att komma dit, prata om lite saker jag oroar mig för och höra hjärtljud. ♥

So long!

Gnällkärring

Åh, jag satt och skrev ett inlägg om hur uttråkad jag var. Men så tänkte jag att det är i helvete vad jag gnäller. Men jag känner mig så under isen! För att vara jag iallafall. Jag är ju rätt glad till vardags. Och ännu gladare till fest. ;-)

Men nu sitter jag mest här och är sur och små bitter. Det mesta känns för jäkligt trots att det verkligen inte är det. Antar att det är hormoner (allt går ju att skylla på graviditeten när man är gravid…) som spelar ett spratt.

Jag har ju tamigtusan bara en dag kvar till semester och solen skiner ute!

Jag just nu, en små sur gnällkärring med ansiktsmask.

Nej, nu är det dags att jag rycker upp mig. Därmedbasta.

Update: Jag googlade lite på gravid humör, och kom då på att så jag känner nu är ju precis som jag känner typ en dag i månaden (pms alltså) annars. Att det mesta är förjäkligt och inget är särskilt kul. Så det är hormoner alltså, och inte livet det är fel på. Det kändes ju skönt att få det bekräftat. Som att jag inte visste det… ;-)

 

Orolig i kroppen och knoppen

Ursch, jag har som en oro i kroppen och knoppen (hehe, där var jag fyndig minsann) och som ligger som en sten bröstkorgen. Förmodligen är det väl till största delen gravidhormoner som klumpat ihop sig eller något, för jag är ju inte en så där värst orolig person egentligen. Saker och ting har ju alltid en tendens att lösa sig tids nog. Men nu känns det inte så. Allt bara snurrar.

  • Jag måste ha körkortet klart innan bebis kommer.
  • Vi kommer behöva ha en till bil (jag vägrar gå 3 km 4 gånger dagligen till dagis med en liten bebis i vinter. Och Tuva behöver gå på dagis, hon skulle klättra på väggarna av att vara hemma.) och kommer vi ha råd med det?
  • Hur minipyttelite kommer jag få i föräldrapenning? Jobbar ju bara 70% nu och vill ju att dagarna ska räcka ett tag också.
  • Hur ska vi dela upp föräldraledigheten. Jag vill ju att Simon ska vara ledig mer än med Tuva, kanske att vi delar 50/50 till hösten då lillan fyller ett. Men han är inte säker på att hans jobb tillåter det. Eller att vi har råd, det är ju liksom Simon som står för största inkomsten i vår familj…
  • Vagnen måste fixas. Ny suflett, regnskydd, en mjuklift och nya låsgrejer för hjulen. Det kostar, MEN, varför jag är stressad över det vet jag inte eftersom jag ju tänkt att vi ska åka förbi babyland (eller vart det nu är de säljer Emmaljunga) när vi har semester båda två.
  • Ny säng för oss. Ja, Simon gav med sig. Motvilligt, men ändå. ;-)
  • Utbyggnaden för huset vill jag ska komma igång så snart som möjligt. Där kommer det att bli dyrt… :-S
  • Kommer lillan sätta sig i magen (sätesbjudning) också? Kommer det bli kejsarsnitt igen? Inte för att det spelar någon roll, jag tänker inte hålla på och gräma mig oavsett. Men ovissheten känns jobbig. Fast helst vill jag ju inte ligga på sjukhus flera dagar efter när Tuva är hemma… Dessutom hade jag så himla ont efter förr kejsarsnittet. Vore ju skönt att kunna resa sig upp från en soffa månaden efter liksom. ;-)

Ibland får jag lite ångest över att vi kanske började lite i fel ände, vi började med att göra en bebis och sen ska vi fixa allt efter. Körkort, utbyggnad och att jag borde ha hunnit gått upp till 100% borde ju kanske vart klart innan… Men det gick ju liksom lite snabbt att få till den där bebisen. ;-)

Jaja, saker och ting löser sig. Och löser sig inte ovanstående saker så får man ju komma ihåg att ursprungsläget inte är så himla tokigt det heller.

 

Hemska, hemska verkliga dröm

Det har vart lugnt med de här jobbiga ”gravid-drömmarna” på senaste. Antar att det kan bero på att jag helt enkelt blivit lite lugnare i min graviditet nu när jag känner lilla räkan ofta, och vi dessutom vart på UL och sett att allt är ok.

Men inatt var det dags igen. Jag drömde att jag fick missfall… Åh, det var så himla verkligt! Jag kände hur blod och klumpar bara forsade ur mig och jag bara låg där och kunde inte stoppa det. Jag försökte få Simon att ringa efter ambulans så att vi skulle kunna klara bebisen som jag trodde var kvar i magen, men då sa han bara ”nej, men hon har redan kommit ut…”. Ahhhhhhhh!!! Ursch, det var så himla verkligt.  När jag vaknade så trodde jag att det hänt något, men som tur var så var lillan vaken i magen och buffade runt lite grann. Puh.

Ursch, den här känslan kommer att förfölja mig under dagen…

Tomt i skallen

Det är tomt i min skalle just nu. Jag skulle kanske kunna skylla på att det är gravidhjärna, men jag misstänker mer att det är vanlig Sara-hjärna. ;-)

Jag är lite inne i det där rastlös men orkeslös stadiet. Jag vill komma på något nytt projekt, men hjärnan och kroppen vill inte alls göra något. Jag vill göra något skoj, men jag har ingen ambition att resa mig upp ur soffan.

Huset är dessutom så pass städat som jag orkar med för kvällen (dvs allt är städat och fint, men jag orkar inte med några ”super projekt” nu som att börja städa badrummet) och det jag skulle kunna tänka mig är att städa i garderoben, men där är det också städat och fint.

Jag skulle vilja klicka hem inredningssaker, nya kläder, bebiskläder, bebisgrejer, kläder till Tuva och leksaker till henne men jag kan inte komma på någonting som skulle motivera något köp precis just nu.

Nej, får bli ännu en kväll med slösurfande. Men i natt kommer iallafall mannen hem! ♥

Hörs!

Fullmåne och boktips angående det

Hm, det bor kanske en liten häxa i mig ändå. Och i Tuvisen. Det slår sällan fel, idag pratade jag med storasyster och berättade att jag sovit så kasst och då sa hon att det var fullmåne nu. Vet inte hur många gånger jag klagat på min sömn, och folk berättat att ja, det är ju fullmåne nu… Så det är ju iallafall inte så att jag innan vet om att det är fullmåne och därför intalar mig själv att jag kommer att sova dåligt.

Och apropå häxor och fullmånar, jag har läst en galet bra bok på senaste. CIRKELN heter den. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken och läste ut den på mindre än två dygn. Trots att jag jobbade. Den är lättläst också (är väl en en ungdomsbok egetligen), så den passar ju väldigt bra när man blir avbruten då och då. Mycket spännande var den, iallafall för de som gillar lite ockulta saker. :-)

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt – förutom att en uråldrig ondska jagar dem.

Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.

En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de har kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.

De får veta att de är häxor. De Utvalda, som nämns i en uråldrig profetia. Plötsligt är gymnasiet på liv och död – bokstavligt talat. De måste lära sig samarbeta trots sina olikheter, och kontrollera de magiska krafter som vaknat till liv inom dem. Tiden håller på att rinna ut. De måste hitta och besegra ondskan som jagar dem, innan ondskan hittar dem.

En svensk bruksort blir spelplatsen för den stora striden mellan ont och gott. Cirkeln bjuder på 520 spänningsladdade sidor med kärlek, magi, jobbiga föräldrar, läxor, död och vänskap.
2012 kommer fortsättningen Eld och 2013 står slutstriden i sista romanen Nyckeln.

Skatteåterbäring!

Tjihoo! Jag skulle gå in och kolla hur mycket pengar jag hade kvar på kontot. Var ju rätt mycket räkningar förra månaden… Men så! Se där! Skatten har kommit! Tjihoo!

Jag som gått och vart lite små bitter över att skattepengarna förmodligen kommer att komma i slutet på sommaren eftersom vi sålde lägenheten förra året, och jag deklarerade sista dagen.

Så nu är det bara ut och shoppa!* Wiho!

* Skojar bara, jag ska inte shoppa upp dem. :-P