Känner mig lite stolt över att jag tog mig i väg på mitt vanliga pulspass på Friskis idag trots att jag är rätt stel och lite slut i kroppen efter de där 1,83 milen rullskidor igår.

Men det känns så himla kul att komma igång, och jag är verkligen pepp nu! Och mycket av den peppen tror jag kommer av att jag vill bli bättre på något (rullskidor och i vinter skidor, sen kanske eventuellt löpning i vår. ;-) ), och det är där jag kan hitta min motivation till att träna mer.

Att ”bara” träna för att bli snygg är verkligen inte en motivation för mig. Lite av felet där är väl att jag har turen att ha ett ganska bra utgångsläge ändå, oavsett om jag tränar eller inte så blir jag som värst lite smalfet och svag. (Och trött, irriterrad, dåligt självförtroende och yrslig av mitt låga blodtryck…)

Nej jag behöver något att träna för! Så jag är så glad att jag kommit igång med skidor och rullskidor, och att jag fick en spark i baken i våras gällande löpningen (det var först då jag insåg hur dålig form jag egentligen hade, trots att jag åkt en hel del skidor under vintern).

Ungefär så här ligger min motivation för att ta mig i väg och träna:

40% för att det är kul*

55% för att bli bättre på något.

5% för att att få en snygg kropp.

*Men ibland (ofta kvällstid…) så lockar ju bekvämt mer än att det är något som är kul… Och då måste man ju tvinga iväg sig för att man vill bli bättre. Det är ju kul när man väl är där!

En motivation till att åka och träna är ju också att man lämnar två trötta barn och ett hem i lite halvkaos och man kommer hem till ett lugnt, undanplockat hem och två älsklingar som sover sött i sina sängar och en tredje som sitter och spelar ”world of tanks” ;-)

Ärsch vilket svammel. Jag skyller på att jag var uppe med Isak vid 05 så jag är rätt trött nu vid 22.02 som min klocka visar på.

Hörs imorgon!

Ojojoj, 9.15 idag infann jag mig på Team Sportias parkering för att åka med dem på intervallträning i Nåntuna.

Svettigt värre! Och INGA av dem som var med på teknikträningen som var lite mer i min klass (och sämre, hehe) var med den här gången. Det var bara ”eliten” enligt pappa. Svettigt! Och lite knäckande för självförtroendet att vara absolut sämst och långsammast… ;-)

Det där med att vara snabb och ha bra teknik har ju ändå alltid vart min styrka tidigare i livet (fotbollen), och har jag inte det så har jag liksom inte så mycket annat. Styrkan är ju inte riktigt min starka sida trots att jag är betydligt starkare nu än någonsin tidigare.

MEN, det var bara att bita ihop och inse att jag faktiskt inte kört så mycket och att det inte är konstigt att jag är sist, att jag absolut inte ska tävla mot någon av dem som körde (en tjej hade sprungit hela Lidingö-loppet igår och var hur grym som helst…) utan bara fokusera på mig själv och att jag faktiskt körde mycket hårdare än någonsin tidigare!

Och det var ju faktiskt askul och jag är verkligen inte avskräckt! Team Sportia kommer att få ha sitt lilla sega bihang kämpades på efterkälken på fler träningar. Det är en sak som är säker! :-)

1,6 mil körde jag enligt pappa, men jag säger nog minst 1,7 iallafall. Han kan vara så väldigt positiv när han beräknar sträckor ibland… ;-)

Först på plats utanför Team Sportia, och det var enda gången jag var först under det träningspasset… Haha!

Tjoho, den här dagen kickades igång med ett rullskidespass. Viserligen bara ett kort på 7 km då jag ville känna på lite hur bra jag kunde åka eftersom jag inte känt mig riktigt i form i ett par veckor (men det tror jag mest är från migrän och sömnbrist), men jag slog mitt hastighetsrekord trots att jag tyckte att det gick segt och jag åkte den där banan med mycket backar och halvdålig asfalt bitvis.

KUL!

Och lite peppad av mig själv blev jag när jag kom hem och insåg två saker:

1. Jag tycker det gick långsamt trots att jag åkte betydligt snabbare än jag gjorde i somras.

2. Jag tycker att 7 km är en lätt minirunda.

TJOHO! Så nu tänker jag vara glad över det istället för att känna mig lite dålig för att det kändes lite segt och vingligt när jag åkte.

Nope, nu dusch och sen ska vi åka in och heja på pappan/morfarn som åker rullskideslopp här i Uppsala.

So long!

Det är först nu, 30 år gammal, som jag förstått grejen med att ha bra träningskläder, funktionskläder som sitter bra, andas och ja, underlättar. Det är ju sån grym skillnad!

Jag har ju liksom tyckt att det vart lite töntigt de här som är ut och motionsgår/joggar och är dressade som värsta superidrottaren, och de här ”snyggtjejerna” på gymmet i sina rosa små hotpants och tajta toppar. Herregud alltså. Jag har i bästa fall kört på något gammalt linne, annars har det vart fotbollskläderna som gällt. Skiiiit snyggt. Men är man en cool fotbollstjej så måste man ju visa det. ;-)

Jag kan ju förstå att det vart jobbigt förut att ut och springa, när jag sprang runt i ett par gamla mjukisar om det var för kallt för fotbollshortsen…

Jaja, det jag ville komma fram till var ju att jag helt ändrat uppfattning! Ända sen jag fick mina första löpartajts för 2,5 år sedan så har träningsgarderoben sakta men säkert byggts ut.

Idag sprang jag 5 km i detta, tröja från Craft (killmodell) och shorts från h&m. Skulle inte riktigt få för mig att springa i mina gamla mjukisar nu… Haha!

Enda tecknet på den forna coola fotbollstjejen är strumporna! (Mina löparskor är för stora så jag måste ha tjocka sockar i…)

Jag har lite olika märken på kläderna jag tränar i, men Craft är nog det märket som jag tycker är absolut bäst. Märks stor skillnad mot de billigare märkena.

Har du några bra tips på träningskläder? Gärna budget eller prisvärda!

Tjoho! Jag har väntat på att Ellos ska få in en rabattkod som gäller för deras Easytones, och att det då ska finnas kvar i min storlek… Men så såg jag nu hos Avenymamma att LaRedoute också har Easytones, och att de nu har 40% och fri frakt med rabattkoden 12255. Så jag klickade snabbt hem ett par, de kommer ju inte att bli välanvända nu men så snart räkan är ute så kommer de ju bli en hel del prommisar.

Åh så jag längtar efter att ut att röra på mig nu… Men det kommer väl hindra ändras när man väl kan. ;-)

Skynda fynda!