Igår gick vi till gympan i solen och idag vill jag inte ens ta en bild, men jag kan ju säga så att våran gräsmatta är vit igen… Men, men, för varje snöoväder så är vi ett snöoväder närmare den riktiga våren. Visst? (Det gäller att vara positiv… ;-) )
Tuva
Hipp hurra för Isak!
Idag fyller ju faktiskt knubbisen 6 månader. Kan ni fatta?! Det kan INTE jag. Vad hände med min lilla ”späda” nyföding? Nu är han ju en liten pojk som sitter i syrrans säng och leker med hennes My Little Ponys.
Längd har jag dålig koll på (senaste längden var vid 4,5-månaders kontrollen) men det är iallafall en 6 kg tyngre grabb som sitter på bilden till höger.
Hur mycket man älskar den där knubbisen går inte att beskriva med ord. Hjärtat känns som att det håller på att sprängas av kärlek bara jag tänker på att jag ska försöka beskriva. En liten tokskalle som just nu är lyrisk över att ha upptäckt så mycket mer av världen. Ögonen är stora som tefat när vi är ute med vagnen och han låter ”Ohhh! Ohhh!!! OHHH!!!”. Han sitter med oss vid bordet och äter middag. Bara det liksom.
Sen älskar han sin storasyster. Förut så tyckte han att hon var lite konstig och läskig eftersom Tuva helst bara lät som ett monster till honom eftersom ”han får ju så stora ögon!” och det var skönt när hon var på dagis för då hade vi det lugnt och skönt hemma ett litet tag (ett lagom tag, det är ju inte så att jag ville att hon skulle vara där mer) men nu är han oftast oroligare och mer gnällig när Tuva är borta och när han ser sin storasyster blir han SÅÅÅÅ glad! Tuva är ju otroligt snäll mot sin lillebror också. Hon bara öser kärlek över honom och inte minsta lilla ont har hon gjort mot honom. Helt underbart att se!
Älskade lilla skruttunge! ♥ Nu kan du väl stanna lite? Du får JÄTTE gärna börja sova, men sen kan du väl va som du är nu ett tag till? ♥
Yesterday
Förmiddagen igår var nog den jobbigaste sen Isak kom till världen trötthetsmässigt.
Eftermiddagen blev dock bra! Då dök lillsis Mia upp med hennes Zacke. Super mysigt! Zacke och Tuva lekte så bra, de var ute nästan hela tiden. Kul när de får leka själva, det blir ju på ett helt annat vis då.
Nu kan ju Zacke säga sitt och Tuvas namn, tråkigt nog. ;-) För hur gulligt var det inte när han pratade om ”Tatte och Tuta” förrut? ♥
Inte så logisk, närakuten, apoteket och föräldramöte
Nu är jag sådär trött så att jag tänker ”vad tusan klagar alla som ligger på sjukhus för, de får ju sova hur mycket det vill!?”. Nej man tänker inte så logiskt alla gånger.
Jaja, Isak har öroninflammation igen så det blir ny kur med en annan antibiotika. Vi behövde bara vänta en kvart på doktorn, men istället fick vi vänta 100 år på provtagningssköterskan. Sittandes brevid en som typ höll på att avlida på riktigt (nej, inte på riktigt) och satt beredd med en spygrej. Jag satt beredd att springa därifrån med båda barnen istället… Ursch. Hatar spyor och magsjuka!
Som att det inte räckte att vi spenderat en mindre livstid på närakuten så fick vi spendera en HEL livstid på apoteket. Trots att det var nummer 112 när vi kom och vi fick 115. Hej segskallar. Varför kan inte apotekspersonal hjälpa till där det behövs?! Det strosade runt flera i butiken men bara en satt vid recepten och ALLA som var i butiken väntade på recept. Morr. Med två trötta barn i middagstid så är man inte upplagd för ineffektivitet.
Tills slut kom vi hem iallafall och då var det bara för mig att kasta i mig en tallrik fil och åka på föräldramöte. Ett föräldramöte som man faktiskt blev rätt snurrig av. Vi är ju nöjda, Tuva är nöjd och ja, jämfört med hennes förra dagis är det här ju som en dröm. Nej, ska inte gå in på det här. Vi är iallafall nöjda och jag ska inte låta det sätta några griller i huvudet på mig förrens jag skulle märka något på Tuva. Just nu har jag ju ändå bra koll på henne eftersom jag hämtar och lämnar på de tiderna jag gör, och träffar barn och fröknar varje dag.
Nej, trött var det ja. Vågar inte hoppas på sömn i natt heller så det är väl lika bra att lägga sig så tidigt som möjligt.
Natti!
Inflyttningsfika
Tuvas tokmorfar, mormor, moster, ”Titt” och morbror var här på lite inflyttningsfika för Tuva i hennes nya rum. :-) Ja, det var ju ett tag sen hon flyttade in, men nu är det ju helt klart! Ska bara upp ett par tavlor till, men jag måste klura lite på vart de ska sitta.
Dumma hjärna!
Vid middagen så pratade Tuva om mardrömmen hon drömde inatt, att vi var med Isak till tandläkaren och tandtrollen ätit upp hans tänder. Så var hon orolig för att hon skulle drömma mardrömmar inatt igen.
Så jag påminde henne om att hon sagt förut att hon skrämt iväg sina mardrömmar. Och så pratade vi hur hon skulle skrämma dem när hon kommer på att hon ska prata med sin hjärna, för det är ju där drömmarna är.
”Dumma hjärna! Är du vaken när jag sover eller?!” säger Tuva och knackar på sitt huvud.
Haha! Tokunge. ♥
Jag antar att ni är intresserade?
Hade det inte vart för att Tuva smugit upp och hämtat sina Pollypocketdockor vid 03, och pappan gått upp för att säga åt henne att hon inte fick ha dem i sängen och hon då fått tokspel så hade nog Isak sovit som förra natten (fast med tre matningar istället för två).
Nu hade vi istället två vakna barn i någon timme där vid 03-04.
Hmmm…
Tuva somnade om i kanske 2 minuter och på den tiden hann hon drömma en mardröm om att det hoppade in tandtroll i Isaks mun och åt upp hans tänder.
05.45 Vaknade Isak, och även jag så klart med hela familjen samlad i sängen.
Men jag klagar inte allt för mycket, för mellan matningar, pollypocketbråk, mardrömmar och annat så har jag sovit som en sten.
God morgon på er!
Hopp och kärlek
Isak älskar sin hopp. Vilka hopp han kan få till! Helst av allt vill han att storasystern ska hoppa med honom. Det är det absolut roligaste.
Eller det absolut, ABSOLUT, roligaste är när storasyster hoppar med och sjunger på ramsan ”Hoppa, hoppa, hoppa! Jag kan inte stoppa!” Då skrattas det så att det kiknas i hoppen. :-)
Lite roligt är också att han visar så tydligt att han vill dit om han ser hoppen. Hela kroppen stretar dit och han börjar försöka hoppa med kroppen. Idag tänkte han dessutom skynda på lite genom att dyka ner med huvudet före ner i hoppen (jag höll ju honom, och det hände inget för jag fångade honom direkt självfallet). Måste nog hålla stadigare i grabben i fortsättningen… ;-)
Jag älskar mina barn. Gud vilken kärlek det är. Man kan verkligen inte beskriva lyckan över att ha fått så fina barn. Hjärtat håller ju på att sprängas av all kärlek som hjärtat fylls av när man ser dem skratta tillsammans. Älskade, älskade ungar! ♥
Uppmärksam tjej
Igår kväll målade jag mina naglar med Tuvas ljust rosa, väldigt genomskinliga nagellack. Det första Tuva sa när vi kom innan för dörren efter dagis var:
”Mamma! Har DU lånat MITT nagellack?!”
Jag ser det knappt själv, hur kunde hon se det och känna igen som sitt?
Ursäkta dåliga bilden, men som ni ser sitter jag inte så bra till för bättre bilder… ;-)
Lite från våran påsk
Utöver att myst med Simons familj, ätit tonvis med ur god mat och grattat sötaste Ellen karamellen på 1 årsdagen så har vi även hunnit med detta:
Kusinerna har lekt massor, Tuva och Isak har fått bada tillsammans (det gillade iSaken!) och så var vi på utflykt i skogen. Det var skoj, men KALLT! Man ser hur det ångas ur Nemos (hunden) mun.
Hoppas att ni haft en lika bra påsk som vi!
(Eller ja, jag hoppas ni fått sova lite mer än oss. Ojojoj, Isak sätter sina föräldrar på prov…)