Ibland har mamman lite höga förväntningar och fågelbon

Ojojoj, i eftermiddag så tänkte jag vara supermamman. Jag hade planerat för påskbak, vi skulle fixa påskris och måla påskkort tills imorn. Jag såg framför mig hur mysigt vi skulle ha det, jag och Tuva medans Isak var lugn och beskedlig. Så blev det ju inte riktigt.

Tuva var visst inte så sugen på att baka. Det var mer tjat om att spela på min telefon… Och hon blev väl lite sur när hon inte fick det. Jaja, jag bakade själv efter att Tuva gett upp. Fine, det blir ju mindre kladd iallafall. Sen skulle vi klä påskriset som jag vart ut och hämtat i skogen, och det gick ju bra! Det var kul!

Efter mellis så tänkte jag att vi skulle göra påskkorten medans Isak sov. För det första så sov Isak i 5 minuter och vaknade med ett vrål. Tuva var inte alls så sugen på att göra påskkort utan hon gjorde sina egna kreationer som vanligt (det är ju oftast Tuvas sätt eller inget sätt som gäller). Då skulle man ju kunna låta henne hållas, bara hon är nöjd så, men jag hade ju liksom sett framför mig hur vi skulle sitta och göra massa påskkort tillsammans. Så jag försökte och kämpade, försökte övertala till att måla en liten kyckling. Men inte. Det enda jag fick var ett kycklingben ”Titta mamma, det här är ett kycklingben. Som kycklingen har TAPPAT.”.

Älskade jäkla skitunge. ;-)

Jaja, så går det när man ska leka supermom.

Reslutatet av bakningen blev iallafall dessa fågelbon:

Receptet har jag hittat på den här bloggen (här finns själva receptet.  Jämför inte våra fågelbon tack. ;-) ).

 

Dagen, dagens och påskharen

Det var inte igår det kom upp en dagens här och det lär väl inte bli imorn heller så håll till godo. ;-)

Blus från Zara och jeansleggings från Pieces. Ni får också en liten sneakpeak på min klädkammare… :-)

Idag har jag och lillen hängt med Annelie på Boland city och Gränby C medans Tuvis var på dagis. Lunchat och shoppat. Mycket trevligt! :-)

Lillen blev en body, en kepa (hade vart två om det inte vart för att jag tydligen köpte fel storlek) och ett par solbrillor rikare. Tuva blev en Tingeling-keps rikare. Jag blev en trenchcoat och ett par shorts rikare. Tjoho!

Men imorse så ville inte Tuva till dagis. Nej, hon ville vara hemma med mamma. Så jag var tvungen att berätta att jag skulle ju åka till påskharen idag, och berätta att Tuva vart snäll. Och då gick det minsann bra att åka! Och det första hon sa när jag hämtade henne var ”Har du hälsat på påskharen idag?”. När vi pratade om det idag innan läggning så sa jag att påskharen hade hälsat att hon måste vara snäll tills på påskafton nu och då sa Tuva:

”Mamma, du måste komma ihåg att påminna mig om att vara snäll VARJE dag. Annars kanske jag glömmer bort! Och vem ska påminna mig på dagis?! Tänk om jag är dum på dagis?!”

♥ Hon är klok min tjej ♥

Jaha ja, måndag var det ja.

What a day. Jag vet inte vad, men jag har verkligen inte känt mig på topp idag. Trött och inte på humör. Och med en smågrinig mamma så brukar ju inte barnen känna att det är värt att vara på sitt bästa humör och så var det väl idag här.

Sen gjorde jag ju tabben att ge en små hungrig Isak mosat äpple med lite hallon (jag och Tuva bakade äppel/hallonpaj till mellis, nästa gång vill hon baka maräng/melon paj, för det tycker hon om. Ok.) ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHH så gott det var. Men eftersom jag inte vågade ge honom mer än någon klyfta så blev han sååå arg sen, och ville inte ha något annat. Tog lång tid för honom att glömma den goda sörjan av äpple och hallon.

Tuva har mest krävt uppmärksamhet. Men vart otroligt gullig och rolig också. ”Mamma, VAD skulle jag göra utan dig?” och ”Mamma, du är typ den duktigaste mamman i hela världen” (♥) efter att vi gjort egen glass.

Ja, det var ju inte så avancerad glass, vi köpte såna färdiga pinnglassformar från Ikea i söndags och fyllde dem med vad Tuva kunde hitta i kylen. Blev två påskmust (riktigt goda!), två mjölk (så där tyckte jag, smaskens tyckte Tuva) och två apelsinjuice (helt ok).

Hyfsat nöjd tjej provar glassar.

Jag önskar bara att jag kunde ha ro i kroppen att kunna uppskatta en hemma dag själv med båda barnen. Simon åkte på kurs imorse och är borta till sent imorgon kväll. Vet inte om det blev jobbigare bara för att jag visste att jag inte skulle få träffa en vuxen själ på hela dagen? Man blir ju liksom inte gladare för att man tänker att ”åh, idag kommer det bli en lååååååång dag”. Sen kunde vi ju gått ut på eftermiddagen, men efter att det vart dåligt väder på förmiddagen så hade vi ställt in oss på en innedag. Och jag var verkligen inte laddad för att få ut barnen. (Så har Tuva sina utekläder på dagis, hennes andra vinterkläder har jag packat ut i förrådet…). Nej, det är ju mig det är fel på och ibland blir jag så less på mig. Ha lite ro i kroppen och njut av att vara hemma och mysa kvinna!!!

Jaja, nattningen blev lätt iallafall. Jag lockade Tuva med att jag laddat ner nya Toca boca-appar till iPhonen så hon sa ”Nu vill jag sova!” och sprang och gjorde iordning sig själv. Blev bara lite spring när hon skulle somna, hon med världens största röstkapacitet ligger ju vägg i vägg med världens mest lättväckta baby

Nope, nu ska jag ägna Zlatan lite uppmärksamhet. :-)

Ciao!

Gåtor

Tuva har börjat med gåtor här hemma.

Tuva: ”Mamma, det har åtta ben, och ett runt platt huvud”

Jag: ”Hmmmm… Spindel?”

Tuva: ”Nej, den bor i havet…”

Jag: ”Nä! Det hade ju ben! Det finns ju inget med ben som lever i havet!”

Tuva: ”Mamma, det är en BLÄCKFISK och de bor i havet faktiskt”.

Ehhh… Just det ja. Stackars barn, hur ska det gå när man växt om mamma i intelligensnivå innan man fyllt fyra?

Ikea-söndag

Efter att hela lilla familjen vart till Chilli för att köpa nytt soffbord (som vi tänkt göra i… Vad kan det vara? Sen vi flyttade till Djäknegatan 2007? Eller innan dess?) och en så fin helfigursspegel till mitt rum (klädkammaren, men jag funderar på att flytta in dit bara jag får helt iordning. ;-) ) så tog jag Tuva och åkte till Ikea.

Det var en hyfsat glad Tuva som hoppade och skuttade genom hela varuhuset (lite jobbigt att hålla en studsboll i handen, men hon var ju så glad så jag lät henne hållas…). Hon ville inte ha något från barnavdelningen, utan då var hon mer sugen på mat. Jag frågade om hon ville fika eller ha mat, och hon sa ”Jag vill ha mat!” och så svepte hon en tallrik med köttbullar, potatis och brunsås. Och självklart en chokladmousse och glass på det.

Mysigt att få lite egentid med bara Tuva. Försökte komma på om det hänt sen Isak föddes, men jag tror bannemig inte det. Får vi göra om. Speciellt när hon tycker att det är skoj att åka till Ikea… Hehe.

Men hon är ju rolig. Hon ville som sagt inte ha något på barnavdelningen, det fanns mycket intressant och hon kikade på det mesta (jo förresten, EN bit tågräls var hon himla sugen på att smuggla hem… Haha!). Sen kom vi till blomavdelningen och hon såg havet med plastblommor. Åh! Det bara lyste i ögonen och hon fick välja EN blomma. Som sen blev två. ;-)

♥ Älskade barn. ♥

Efter det åkte vi till Willénska palatset (går att checka in på det på facebook) och lekte. Tuva tänkte ge en av blommorna till Erika men ångrade sig i sista sekund. ”Vi kan åka till Ikea IMORGON och köpa en till Erika istället”.

Sötgröt.

Efter att vi kom hem var det skrikkalas och två trötta kids. Tuva som brukar ligga inne i sin säga och ”Mammmaaaaaaaaaaaa!!! Maaaaaaaaaaammaaaaaa!!! Veeeeeeeeeet duuuuuuuuuuuu…..? ………. ……. Jag viiiiiilllllll………………. Berätta en sak…….. ……. ……. ….. Veeeeeeet du……….. Öhhhhhhhhhhh….. Hmmmmmmm…… Jag viiiiiiiiiiill…… …… ….. ” somnade utan ett knyst.

Nu är klockan snart 21, och jag ska krypa ner brevid min tjockis.

Ja, Isak självfallet. Simon börjar ju bli en tunnis efter allt slit med byggandet. ♥

Hoppas ni haft en bra söndag!

Tjuvkik in i Tuvas rum!

Det är inte alls klart. Alla tavlorna och en urfin tygvepa med ugglor ska upp. Fondväggen ska tapetseras med tapeten som Tuva valde (dyraste tapet i huset får hon…) och jag funderar på att köpa några lackbord (bra lekhöjd på dem) från Ikea som dockskåp och allt det som står längs den väggen kan stå på. En matta borde komma in också.

Men än så länge ser det ut så här:

Hmmm… När jag gick för att hämta kameran så var allt städat. Under den tiden har hon hunnit vart i dockskåpet, pippihuset och pigtittaren…

Jag är ju liiiiite små störd. Jag valde att fixa rummet som var fyllt med annat krafs när jag var själv hemma med båda barnen. Flytta säng, billybokhylla, tusen miljoner pärlade halsband och allt annat kanske var lite väl… Mycket. Men det gick! Och det gick dessutom bra. Sånt gör mig fånigt stolt och nöjd över mig själv. :-)

Busy

Jag kunde inte hålla mig i väntan på att Tuvas tapet ska komma (det var beställningsvara på Uppsala färg) utan vi (dvs jag, Tuva och Isak) har möblerat om nu på förmiddagen. Hennes rum blir såååå mysigt! Och mamman blir såååå svettig av kånkande av säng, billybokhyllor och tonvis med pärlade halsband… ;-)

Och nu apropå det så har jag ju inte berättat här att vi ju flyttat in i utbyggnaden! Det skedde liksom lite mitt i min influensadimma. Men jag måste ju fota och visa! Måste bara städa ur Tuvas gamla rum så att jag kan hiva in all skit som legat i Tuvas nya rum in dit istället. Just nu är golvet täckt med mina grejer, Isaks grejer och annat skräp som legat i gamla sovrummer/Tuvas nya rum.

Nope, nu ska jag göra ett nytt försök att lägga ner lill-korven så att jag kan fortsätta.

Så här ser det ut nu:

 

Det är inte lätt när det är svårt

Ojojoj vilken konflikt eftermiddagen bjöd på.

Efter ett supermysigt föräldrafika på dagis (alla barnen hade ritat vad de tyckte bäst om på förskolan och Tuva hade ritat sig när hon fyller år med en krona på huvudet. Haha!) och gympa så kom vi hem. Tuva grinade/illvrålade hela vägen hem för att hennes bulle blivit gammal och jag slängt den (läs ätit upp… Oups. Men hon hade ju lagt den på golvet i gympahallen! Inte visste jag att hon ens skulle kommit håg att hon hade haft med sig den…) medans hon gympade.

När vi kom hem så vägrade hon gå ur bilen utan satt bara och skrek så jag packade ur alla grejer och Isak och sa att jag går in, du får komma när du vill. Men Tuva är inte den som ger sig i första taget. Tror det tog över en halvtimme innan en rödgråten tjej klev ur bilen och då gick jag ut och mötte henne. Första konflikten någonsin som hon gett sig innan mig. ”Ett litet steg för mänskligheten men en stort steg för mig” eller hur var det nu? ;-)

Hon kom in och kramades och berättade att hon gråtit blod och trott att hon skulle fått sitta där till natten ”klockan sju!”. Och vi kunde ändå ta ett samtal om att jag inte hade vart arg, och hon hade ju fått komma in! Jag sa ju det till henne när jag gick… Hoppas det blev någon form av läxa. Och att grannarna inte ringde soc! Hon har ju röstresurser om man säger så…

Jag hade koll på henne hela tiden kanske ska tilläggas, jag ser bilen och hennes plats perfekt från köksfönstret… Så jag stod där, höll koll på henne och fixade maten som var klar tills hon behagade komma in. :-)

Ibland blir jag så himla matt bara att det ska vara så svårt att vara förälder. Varför kan det inte bara vara så att ju snällare man är, desto snällare barn?