Hmm… Jag laddade in bilder från digitalkameran i datorn och hittade en liten bildserie på mig innan jag och Tuva skulle iväg i fredagsförmiddag. Jag har starka misstankar om vem den lilla paparazzin kan vara. ;-)
MAMMA!!! Glömde jag min gråa mössa hos er? Det är lila foder innuti. Jag har tänkt att fråga varje gång vi pratat, och jag tänkte kolla när jag var hos er i söndags också, men du vet ju hur mitt minne är… Puss!
En väldigt trött somnade då RAKT direkt idag. :-)
– Posted using BlogPress from my iPhone
Vi har vart och lunchat på stan med bästa Carro, Annelie och sötaste Minna. Ett besök på leksaksaffären hann vi med också, precis som utlovat. :-) dock verkar det ha tagit på krafterna…
– Posted using BlogPress from my iPhone
Jag lyckades vara rätt träffsäker i mina presenter. Mamma fick en mega stor Toblerone, Simon fick en bok om andra världskriget (han är ju himla insnöad på det) och en Toblerone han med, och pappan min kommer att få en whiskey.
Men den som blev nöjdast över sina presenter var nog Tuvisen.
Tingeling och hennes fékompis Fawn hittade jag i världens största leksaksaffär ”Hamleys”. Tuva är ju rätt insnöad på Tingeling efter att ha sett filmen hos Erica. Hon är även insnöad på att ha klänningar som är låååååånga (hey, jag får nog lägga undan mina tidningar för lilla damen ;-) ) så när jag hittade den här söta sommarklänningen för 3£ på Primark så behövde jag ju inte fundera så värst. :-)
Vi är hos Erica och leker ”prinsisessor”.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Hm. Nu är då Tuva frisk. Fullt ös här på morgonen. Natten var en vanlig ”Tuva-natt”, dvs att jag var upp ca 4 gånger (minns inte riktigt) och stoppade om. Dock är hon fortfarande hostig, och hon var slut när hon gick och la sig igår (slut = världens grinskalle) så hon behöver nog den här dagen hemma innan det är dags för dagis.
Lite dumt bara att det är ”utedag” på dagis imorn fick jag veta när jag ringde och sjukanmälde… Men jag får väl åka hem tidigt och hämta henne. Hon sover ju ändå där på dagen också.
Jaja, nu ska jag rensa i min garderob lite och börja planera packningen för LONDON!
:-D
Hoppas ni har en fin tisdag!
Dvs med chips och Spöket Laban. :-)
– Posted using BlogPress from my iPhone
Undrar hur många gånger Tuva har sagt saker liknande som det jag fick höra här omdagen:
Tuva: Du får leka med mig* idag.
Jag: Åh, får jag!
Tuva: Ja, det får du.
Jag: Tycker du att jag är bra på att leka då?
Tuva: Ja, det är du. Fast du är lite tokig också.
Det är ofta hon påpekar att jag är ”lite tokig” så jag antar väl att jag är det. Men det är väl inte så tokigt (haha) att vara en lite tokig mamma? Låter ju rätt kul tycker jag. :-)
Nu ligger Tuva och sover. Hon somnade någongång innan 11, och nu är klockan 13.15. Vet inte hur länge jag ska låta henne sova, men hon behöver ju sömnen också. Hon är ju febrig och sov ur dåligt inatt. Nu när hon sover så har hon i stort sett sluppit hostan så det kanske är lika bra att låta henne samla lite kraft och energi ifall om det blir en jobbig natt igen.
Jag sitter inne och tittar ut på solen… Åh så härligt det hade vart att kunna gå ut en sväng. Men det är väl lika bra att vi tar en inne rehabiliteringsdag idag. Min fot kan jag ju fortfarande inte gå på. Får liksom gå på sidan av foten, ser lite skadat ut, men, men.
* Det hon brukar säga när hon är arg är ”Jag vill inte leka med DIG!”. Nehe ok, inte mig emot!
Hörs!
Idag klockan 05.30 lät det så här innifrån Tuvas rum:
”Jag seeeeeeeeeer ingenting!!! Jag SER INGENTING!”
”Men tänd lampan då” svarade jag från vårat rum ”Det är ett tag kvar innan klockan ringer* och vi ska gå upp”
Tuva: ”Jag kan iiiiiinteeeeee!!!”
Jag: ”Men JO, du vet ju hur man gör, TÄND LAMPAN!”
Tuva: ”Nej jag kan INTE!!!”
Jag: ”DET KAN DU VISST!!!”
Tuva: ”Nej jag KAN INTE, för jag har INGA ARMAR!!!”
Jag: ”Ehhh… Jaha”
*Vi har lärt Tuva att hon faktiskt får vänta på tills våra klockor inger 06.00 innan vi går upp. Ibland frågar hon när hon vaknar ”Har klockan ringt än?”, är det helt och klockan inte är ställd så kan man ju försöka att ljuga och säga nej för att kanske möjligtvis få dra sig några minuter till…
Under helgen så har Aslan lyckats dra sig på en urinvägsinfektion, så igår kväll bestod kvällen av väntan på drop-in hos veterinären. Men Aslan var duktig trots att det var både mer och mindre vilda hundar i väntrummet. Bilfärden var ju det värsta, ett evigt ylande! Tur att det inte var med än knappt 10 min dit…
När vi väl kom in till veterinären så fick jag beskriva symtomen, och han klämde och kände på Aslan så vi kunde utesluta att det skulle kunna vara någon urinsten eller något sånt jobbigt. (”Har ni med er urinprov?” frågade hon i kassan, men hur tusan tar man urinprov från en katt?!). Veterinären bestämde iallafall att Aslan skulle få antibiotika i 10 dagar och frågade om han skulle kunna äta tabletterna. ”Ehhh… Jag vet faktiskt inte… Det enda han äter är ju torrfoder, han gillar inget annat” svarade jag och då säger veterinären att ”Ja, han verkar ju lite bångstyrig och bestämd så det går nog faktiskt inte”. Hahahaha!
”Men då har jag en spruta som jag kan ge honom som räcker för 10 dagars antibiotika” säger han då. ”JA!!!” svarar jag. ;-)
Så Aslan vägdes (6.1 kg mjuk katt) fick två sprutor (en avsvällande också) och sen var vi klara för att betala. 550:- för undersökningen, 450:- för behandlingen och så -110:- i rabatt. Och så ska vi hålla honom under uppsikt när han kissar så att det kommer något, gör det inte det är det förmodligen stopp och då är det AKUT!
När vi kom hem så var det en mycket nöjd katt som var glad över att vara hemma igen och han verkade faktiskt bättre redan då! Förhoppningsvis så åkte vi in så tidigt att det inte hunnit bli så farligt. :-)
Tuva var så söt också, när jag berättade att jag skulle till doktorn med Aslan så ville hon följa med och ta hand om honom och blev jätte ledsen när hon inte fick, och det första hon skrek imorse till oss (eller njae, det andra egentligen, det första var ”Pappa, jag VILL GÅ UPP NU!!!” 15 min innan klockan ringde…) var ”Hur är det med Aslans rumpa nu då?”. ♥
Sen måste jag ju säga tack till världens bästa ”Titt & Boman” som fick leka ambulans och support. De fixade bur, hämtade mig och Aslan, väntade med oss och Titt följde med in till veterinären som stöd. TACK, TACK, TACK! ♥ (Sen hade de med sig ett pussel och ett kinderägg till Tuva när de kom, så Tuva glömde snabbt bort att hon ville följa med.)
Hörs!