Idag är det torsdag, och på torsdagar är det gympadags! Det är en taggad liten tjej som längtar att gå på gympan må jag säga. Förra veckan var det inget (det var sportlov) och då var besvikelsen stor.

Men idag så!

Min sötnos i gympadräkten och sin Skrållan docka.

Här kommer lite bilder från när de var här och lekte i söndags:

Kusinerna.

Jag vet att jag sagt det förut, men på senaste tiden har de verkligen börjat leka så bra! Tidigare så har det ju mer vart klängiga på sina mammor och vart en grinolle (Tuva) och en retsticka (Erica). Först lagom tills det är dags att det är dags att gå hem så brukade de börja leka och ha kul efter att vi ”satt igång” dem. Men nu så är det andra bullar, direkt när de ses så springer de iväg och leker, leker, leker och leker. Visst blir det en hel del härj, men ändå, de har ju super skoj! I söndags var Erica så söt, när vi var på kalaset så frågade hon mig ”Får jag följa med Tuva hem?” och det var klart hon fick! Så kul att se att Erica som vart lite försiktig och blyg känner sig hemma hos oss. Hon pratar och härjar på, både med mig och Simon. :-)

Tuva pratar om Erica varje dag, igår när vi kommit hem från dagis så frågade hon mig ”Snälla mamma, får jag gå och leka med Erica idag?” men då var det ju lite sent, klockan var redan efter 18… Svårt att hinna med att leka på vardagarna.

Sen så är det ju som värsta avlastningen ändå när man har Erica här. Tuva tycker ju inte så värst mycket om att leka själv, så när Erica var här i lördags så fick jag ligga på soffan och läsa en tidning! SKÖNT! :-)

Nu ska jag göra ett litet ryck här hemma. Helt plötsligt kom lite energi till min kropp. Yey!

Ciao!

I går så tog vi på Tuva hennes ekorr-klänning från h&m på morgonen, sen när Erica dök upp vid 10-snåret så hade hon lika klänning på sig! Gissa om små tjejerna vart glada när de såg att de vart lika? Jag hade desto större problem med att skilja dem åt här hemma… ;-)

SÖTA.

Gud vad de leker bra nu de här donnorna, tidigare har det vart mycket gråt, lite tafs och bråk om SAMMA saker. Nu delar de med sig och leker så fint! Blir så glad och varm i hjärtat av att se dem tillsammans. Igår lekte de ju hela dagen, och idag så blev det 4 timmar igen, först hos Erica där vi var på kalas för gudbarn (mitt då) Gurra som fyller 15 imorn och sen följde Erica med hem till oss och stannade till 19.00.

Då var det en trött Tuva som stupade i säng. Trött men nöjd. Hon började ju tjata om att leka med Erica redan när hon vaknade imorse… :-)

Nope, nu ska jag fylla på mitt glas, ta fram GODISET och invänta SOLSIDAN.

So long!

Stackars min lilla Tuvis. Det där med att ta blodprov i armen i måndags satte spår i henne… Oj så rädd hon är för att byta tröja… Både igår och idag när jag hämtade henne så sprang hon runt med sin fleecetröja inne. Svettig och go. ;-) Först trodde jag att hon var rädd för att det skulle göra ont att ta av sig tröjan för att det kanske skulle komma åt plåstret, så det har ju vart ett himla lirkande för att byta kläder på henne.

Men så idag när vi skulle duscha så blev det panik och katastrof! Lilla Tuvis flippade ur lite grann, och jag tänkte att ”ärsch, jag klär av henne och tar av plåstret” så jag gjorde det kanske lite väl… okänsligt. Vilken panik hon fick!!! ”JAG VILL INTE SEEEE BLOOOOOOODEEEEET!!!” skrek hon. Så grät hon så att hon skakade länge. Vi försökte ju visa henne de små sticksåren (+ att det var lite rött från plåstret) så att hon skulle se att det inte var något farligt men hon var hysterisk.

Först när vi fick på henne en ny tröja och hon fick ha nussen (snuttefilten) på armen så lugnade hon ner sig.

Vi har ju försökt att prata med henne om det också, så att hon ska förstå att det inte var någon fara… Men hon berättar mest om hur rädd hon var, och att hon tyckte att det var läskigt.

Natten som var så sov hon med nussen på armen hela natten (när jag var upp några gånger på henne så la jag nussen vid hennes ansikte som jag brukar när jag bäddar om henne, men då flyttade hon det till armen nästan i sömnen), och nu när jag var in till henne så ligger hon med nussen på armen och håller om den.

Stackars min lilla sötis.

Hon är ju inte så van vid såna saker. Men jag trodde ändå att det snabbt skulle gå över och att hon inte skulle tycka att det var sån stor grej och sen glömma bort.

Nope, nu ska jag sova. Tröttare än tröttast som vanligt.

Ciao!

När jag skulle släcka åt Tuva så såg det ut så här ikväll:

Idag var det ett besök hos Barnspecialisten inbokat för att vi ska kolla upp Tuvas mage. Där var de jätte bra, och vi fick ny medicin (och inte bara tjat om att ”låt henne inte dricka så mycket mjölk, låt henne äta katrinplommon/bruna bananer/russin mm”) som vi ska använda i minst ett halvår.

Dessutom var Simon med, och han fick också höra att gå på pottan högst en gång i veckan inte är ok och inte alls är bra. Speciellt inte eftersom hon haft problemen så länge. På måndag ska Simon och Tuva upp och ta blodprov för att utesluta att det är någon allergi som gör henne förstoppad.

Tuva var väldigt duktig hos doktorn, hon vägdes och mättes (16.8 kg och 101 cm lång, och hon är bara 2 år och 10 månader. Värsta stora tjejen! ♥) och doktorn fick lyssna på hjärtat, lungorna och känna på magen (hon var ”hård” när man kände på magen, men det var inga knölar eller andra oroligheter, bara lite grann som behöver komma ut…).

Men anledningen till att hon var så duktig var kanske att jag hade sagt till henne att om hon var duktig så skulle vi gå förbi leksaksaffären på vägen hem… :-) I leksaksaffären valde hon först en käpphäst, sen ångrade hon sig och ville ha en My little pony innan hon såg att det fanns andra hästar (ni vet såna dyra, verklighetstrogna) och då valde hon snabbt två stora hästar och ett föl och sen var hon nöjd. :-)

Sen vart mamman väldigt missnöjd då vi fick vänta 45 min i kylan på bussen. GRRRRRRR!!! Men nu är vi iallafall hemma och Tuva har somnat för ett tag sedan, nu måste jag dock få upp henne (vilket är praktiskt taget omöjligt) för 16.15 är det gympa-dags!

Ciao!