Tuva och hennes dockor

Idag är det pappan som är hemma med sin lilla sjukling, hon är ju egentligen inte så sjuk. Hon är lite varm, lite hostig och snorig men mest slut. Igår var hon jätte trött. Det varvades mellan att klänga på mig, grina eller att vila i soffan med korta avbrott för lite lek. Så att orka gå på dagis är det ju inte direkt på tal om.

Nej, jag har lite att göra här idag jag. Slänger in två bilder på Tuva från i fredags då det var en betydligt piggare tjej.

Tuva radade upp henne och hennes dockor och ville att jag skulle ta en bild på hela lilla familjen. Vet ni vad dockorna hette då? De brukar viserligen byta namn rätt ofta nu för tiden men i fredags så hette de: Bella, Faster Sara och Carl.

:-)

Apropå ponnys

Tuva har ju länge haft en period då hon mest lekt med dockor (varvat med lego) men nu är det verkligen My little ponys som gäller (varvat med lego fortfarande), eller egentligen är det ju kanske mest hästar som gäller (hon har ju ett stall med flera hästar i legot).

Men hon leker så bra med sina My little ponys! Ok, kanske inte så pass att hon sitter och leker själv i timmar, det är ju inte Tuvas starka sida, men kanske 15-20 min iallafall, och det är ju bra! Sen vill hon helst att någon ska vara med och leka…

Hon kan ju vad alla ponnysarna heter, och det låter så gulligt när hon berättar att det är Pinkie Pie, Star song, Toola Roola, Cheerie lie, Rainbow dash (+ bebis Rainbow dash). :-) De två som inte är My Little Ponys heter helt enkelt ”Mamma och Pappa”.

Fisher Price Little People grejerna (Hus, buss och bil) passar bra till hästarna också. :-) Det är många nu som bott i det huset. ;-)

(Bilderna är tagna i helgen)

Men nej, nu ska jag ta tag i den här dagen. Jag är rastlös!

Ciao!

Säg hej till Bella!

I lördags var vi förbi Toys ’R us för att köpa en present till Minna som vi skulle på 1-års kalas hos. Tuva var överväldigad av alla leksaker, och ville ha massa My Little Ponys. Sen såg hon hästen ovan och då var det en lycklig liten tjej som inte kunde släppa hästen!

Den har nämligen en liten sladd med en dosa med knappar, på den ena så gnäggar den och på den andra så går den frammåt. Det fanns ju lite olika varianter, tre hästar som såg lite mer ”vanliga” ut. Brun, svart och grå. Sen fanns det den blå med vingar. Tuva skulle självklart ha den blå.

Och hur svårt är det inte att stå emot när man ser att hon blir så glad för någonting? 199:- för en lycklig Tuva är ju ett billigt pris tycker jag. :-)

Tuva tog kartongen och gick före alla i kön och ställde upp den på kassan. Och när vi betalat och kommit ut så berättade hon glatt att ponnyn hette BELLA. Fast när Bella var liten så hette hon Faster Sara. Hihi, sötnosen.

Sen dess så är det bara ”Bella, Bella, Bella” här hemma. Bella ska ha hö, Bella ska sova med Tuva, Bella ska ut och gå… Ja.

Annars idag så är vi hemma och vabbar, Tuvisen var slut när vi kom hem igår och är inge vidare pigg idag. Hoppas det räcker med en vilodag för att få henne fit for fight igen.

Hörs!

Den ultimata nattningen

Hihi, efter två filmer Spöket Laban (á 40 min) och fyra skålar (viserligen väldigt små) chips så slocknade Tuva utan protest. Hon ligger inne i sin säng och kramar Lilla gubben, Pippi och Herr Nilsson. SÖTNOSEN. Mitt hjärta brister i kärlek. Mysigaste fredagsmyset är att ligga med henne under hennes täcke på soffan och kika på Laban och bli matad med chips… ♥

Helt otroligt att hon somnade så snabbt. Klockan var viserligen över 20.00 innan hon la sig, men ändå. Jag tror inte hon kom ur sängen efter hennes tupplur förrens 14.30 (my mistake, hon var vaken och jag hoppade in i duschen sen när jag var klar så sov hon gott igen och var helt omöjlig att få upp!) och det var 1,5 timme för sent…

Men hon är lite hostig och snorig, så det var nog välbehövligt för henne också med en lugn och skön dag hemma.

Nej, nu ska jag stänga ner datorn och packa det sista inför morgondagen!

Ciao!

Dag 08 – Ett ögonblick

Jag vet inte om det ska vara ett ögonlick IDAG eller ett ögonblick jag minns i mitt liv.

Ärsch, jag kör båda. Tänkte jag först. Men nu är det ju så att jag inte fotat något ögoblick idag så det får bara bli ett ögonblick.

Ett ögonblick i mitt liv:

Är man mamma så finns det väl inget större än första gången man fick se sitt barn? Jag har mycket svårt att tro att det finns. Än har jag inte upplevt något så stort och så livsförändrande! Jag kommer ihåg ögonblicket som igår, gud vilken konstig känsla! Där kom hon, hon som legat i min mage och härjat som en galning och är helt färdig. Och helt ilsk! Och illröd! Åh, mitt lilla stora hjärta. ♥

På bilden så visar barnmorskan (man ser hennes blåa axel bakifrån till vänster) mig (det är ju alltså jag som har på mig en sån fin liten operationsmössa) Tuva innan de går för att väga, mäta och kika att allt är ok. Skynket i bakgrunden döljer den pågående operationen… :-) Har en bild från när hon plockas ur magen också, men det kanske är lite väl magstarkt (haha) att lägga upp här. Inte för att man ser en massa inälvor eller så, men ändå.

Lite från kvällen och lite från helgen

Mamman tänkte försöka sitta lite vid datorn medans barnet lekte så fint med sina My Little Ponys (hon leker så bra med dem just nu, oftast är det dom som hon plockar fram) men det tog två sekunder, och sen hade ponysarna övertagit datorn. Så kan det gå!

Så då tänkte mamman att hon kunde fota lite, men lilla trollungen som inte vill vara med på kort längre kunde bara fångas på två av typ hundra kort… Tänk så lätta de var att fota när de var bebisar… ;-) Fina lussekattströjan som hon har på sig har fått byta plats i garderoben och hör numera till pyjamaserna. Känns ju lite ”out of date”. Hihi.

Annars så är jag ju mycket nöjd med den här helgen. Vi hade mycket trevligt fikabesök i form av Linda (min gamla jobbarkompis) och hennes Amanda och lilla Klara. Amanda och Tuva gick riktigt bra ihop så det var kul att se. Nästa gång åker vi och hälsar på dem. :-)

Sen har vi ju tillbringat resten av helgen i Söderbärke och det har vart toppen. :-) Natten tills i natt sov Tuva hos farmor och farfar och det hade gått suveränt. Så både jag och Simon fick sova OCH sovmorgon. LYX! Sen var vi ju ut och åt i lördagskväll, och så har vi FYNDAT (ja, FYNDAT med versaler) till hemmet. Men mer om det sen.

Tuvas bästa med helgen var nog playdaten i fredags, stalletbesöket i lördags, att baka med farmor och sen att bada i farmor och farfars stooooora badkar. Hihi, det var stora tårar när vi skulle åka hem. Hon älskar verkligen att vara hos sin farmor och farfar. ♥

Nope, nu ska jag krypa ner i min säng och läsa lite.

Borta bra men hemma bäst. ♥

”Facerapead” av en 2,5-åring.

Jag blev lite misstänksam när jag såg att jag visst hade kommenterat ett av mina inlägg på Facebook:

Tur att lilla boven avslöjade sig själv genom att skriva sitt namn… Hahaha!

Hon har alltså gått in på min facebook via min iPhone. Hur lätt förståerlig måste inte en iPhone vara när till och med en 2,5-åring kan lära sig att hantera den helt utan hjälp?

Jag har aldrig visat henne hur man gör, hon fixar och donar och klarar av allt lika bra som jag. Helt otroligt!

Nope, nu ska vi leka lite med my little ponys. Pinke pie håller på och hoppar på min dator nu…

So long!

Gympa-premiären är avklarad!

Det var två förvantansfulla tjejer som kom till gympan idag. Jäklar vad taggad Tuva har vart hela veckan! Men sen när gympan började så var det två stycken som hellre ville sitta i sina mammors knä… Haha! Men det släppte efterhand, och i slutet så sprang Tuva runt ”banan” i rasande fart och gjorde kullerbyttor på löpande band. :-) Fast ingen annan än jag fick hjälpa henne, men hon är ju så mammig och är jag där så är det klart att hon vill att jag ska hjälpa, så det går säkert bättre nästa gång då mammorna får vara utanför.

I väntan på att gympan ska börja!

Men det ska bli kul att se hur det går nästa gång, Tuva borde ju verkligen älska att gå på gympa men jag har också lärt mig att man inte kanske kan ta något för givet… :-) Om allt går bra så kommer det att vara uppvisning i Fyrishov som de ska vara med på senare i vår. Och sen är avslutningen på Tuvas födelsedag. :-)

Ciao!

Skojig mamma

Imorse var det som vanligt diskussioner när Tuva skulle klä om från pyjamas, och jag berättade att hon ju måste klä på sig eftersom hon måste åka till dagis eftersom (igen) vi ska ju på gympan efter dagis! Första gången idag. :-)

Tuva: ”Ja! Och Erica* klär på sig hemma hos sig nu också!”

Mamman: ”Ja, det gör hon. Tror du Malin skulle låta Erica gå till dagis i pyjamas?”

Tuva: ”Neeeeeeej…”

Mamman: ”Nej, det skulle hon ju inte för Malin är ju en hård** mamma”

Tuva: ”Vad är du för mamma då?”

Mamman: ”Jag är nog en mes mamma jag…”

Tuva: ”Nej, du är en lite skojig mamma!”.

Sötnosen min! ♥

*Kusin Erica och Tuva ska börja på gympa tillsammans.

**Med hård mamma så menar jag naturligtvis en BRA mamma. :-)

Fläskläpp

När jag kom till dagis så möttes jag av en glad, vild men uppskrapad Tuva med fläskläpp. Stackars liten som är så känslig för blod och sår hade ramlat och skrapat upp näsa och läpp när de var ute på förmiddagen!

Min kamera har visst en tendens att ”försköna” lite, det ser bättre ut på bilderna än i verkligheten…

Fröken sa att vi skulle hålla koll eftersom hon slagit i tänderna, men hon verkar inte vara så öm. Det är klart hon är öm, men jag tror det skulle kännas mer om tänderna satt löst.

Stackars mammas lilla stjärna. Men det är väl så det är, ibland så märks det extra tydligt att det är en del av mitt blod som rinner i hennes ådror. ;-)