Busy busy

Livet rullar på, och jag har mycket att göra. Hinner inte riktigt med bloggen tråkigt nog… Men, men… Jag lär väl komma tillbaka. Jag har ju gjort några tappra försök senaste åren. 


Har jag tid över så spenderar jag den hellre med något annat än att sitta vid datorn.

Vi ses! 

Söndagmorgon

Jag njuter av lugnet medans det ser ut så här, för det vänder ofta snabbt… ;-)

Söndag idag, först står hemmafix på schemat och så väntar vi in en efterlängtad pappa. Sen ska jag träffa två kompisar på Gränby C och det ser jag verkligen fram mot! 

…alla konflikter…

Äntligen helg. Det har vart en intensiv vecka med mycket på jobbet, utvecklingssamtal för Tuva, läkarbesök för Isak, simskolor, fotbollsträningar och gunstabusar (typ teater). 

Inte mycket tid för mamman inte. För pappan är nämligen i USA… Men imorgon kommer han äntligen hem efter att ha vart borta i över en vecka. Puh! Ensamstående föräldrar gör ett grymt jobb! Speciellt dem som tar hand om barnen helt till 100%. För att dag in och dag ut rodda alla morgnar, alla lämningar, alla hämtningar, alla läggningar, alla konflikter… my god. Nu gör väl jag mycket med barnen i vardags också, eftersom jag är hemma betydligt mycket mer än deras pappa men ändå… 

Nu känner jag mig faktiskt lite mör. Men det kan ju också bero på att barnen drömde mardrömmar (och jag med förresten) och sen behagade att ta morgon 05.30. 

Igår hade båda barnen lekdejter här, och sen var det fredagsmys och planerna idag var stall, korvgrillning och maskerad.


En knasboll på läkaren i ridhuset. Det blir ingen ridkille av den här inte…

Tuva klädde ut sig till Pikachu på maskeraden. Min sötnos! 

Imorgon är planen att ta sovmorgon, önska mig lycka till… God natt!

Klackarna i taket

Blev en annorlunda helg för min del. I fredags blev det fredagsmys och i lördags så var det ridskola och kalas, sen efter det kom några vänner med kids över på middag och så gjorde min lillebror oss sällskap.

Sen skulle brorsan in till stan och med någon öl och ett glas vin innanför västen så tänkte jag att det vill jag med! Så jag hakade på och så blev det rejält partaj. Först öltält och oktoberfest på Vaksala torg, och sen avslutades det på Flurran.

Men alltså, shites pommes frites vad jag lagt av mig med det där festandet! Det var en rejält snurrig Sara framåt småtimmarna. Jag är ju en kvällstrött person, så en trött småbarnsmorsa alldeles för långt efter läggdags och med för många oktoberfestsöl i kroppen blir ju lite väl snurrigt. Haha! Men, men, det bjuder jag på och utöver att jag var trött igår (kan inte sova längre med alkohol i kroppen så vaknade vid 06.15 fast jag nog somnade först efter 03-snåret…) så mådde jag faktiskt inte så kasst konstigt nog. Som tur var så hade vi också med oss storasyrran som hade koll på sina förvirrade småsyskon.

Jaja som sagt, jag bjuder på den helt enkelt. Tror det var andra gången på typ 2 år som jag var på Flurran så det är kanske inte konstigt att man blir lite övertaggad och går all-in.

img_2037

Till nästa gång: Minns att det är alkohol i ölen också. ;-)

Så en till annorlunda sak i den här familjen var att mamman spenderade större delen av dagen i soffan till barnens (speciellt Isaks) stora glädje. Mycket mys blev det och jag insåg att jag kanske ska dra ner på tempot lite på helgerna, kändes som att hela familjen blev lite mer harmonisk utan en speedad mamma som vill hitta på en massa saker och har en massa saker som MÅSTE göras.

Men ja, kul att få lite variation på vad som händer på helgerna och att det inte alltid blir fokus på träning, rullskidor, barnaktiviteter och städning. ;-)

Klädpanik

Imorgon ska jag på ett litet event med jobbet. Ingen big deal så, men jag tänkte nu på kvällen att jag skulle lägga fram några resentabla kläder så att jag inte skulle få panik imorgon bitti. 

Så jag fick panik nu istället. Bra.

Min egna garderob har verkligen stått på paus en längre tid och det mesta är flera år gammalt och känns inte riktigt up to date. Lediga sommarkläder har jag ju, och typ jeans samt några välanvända vardagsfavoriter.

Men inget som skulle kunna vara lite utöver det. Mycket som hänger har inte blivit använt på flera år heller… Jag borde verkligen göra en ordentlig utrensning och se vad som saknas. Men det är ju lite svårt också när man fastnat i jeans och t-shirt träsket…


Ett helt gäng trista kläder… 

Vad vill jag egentligen ha nu? 

DISC-analys

Jag fick chansen att göra en DISC-analys (läs mer här), och det var faktiskt väldigt spännande. Det var ett gäng frågor som man skulle svara på vad som stämde mest in på mig och vad som stämde minst in. Vissa påståenden tyckte jag var väldigt knepiga och kände inte att det var något som var precis jag, eller som inte passade alls. Så jag tänkte att det får väl liksom bli som det blir.

Döm om min förvåning när testet sen visade min personlighet på pricken! Nästan läskigt faktiskt och helt plötsligt hade jag fått ord på saker som jag kanske inte riktigt tänkt på själv. Simon har också läst, och även fast det är mer inriktat på jobb så tyckte han att det stämde in väldigt bra.

Rapporten man få är väldigt lång och utförlig, men jag ska dra några korta bitar ur för att ni ska få ett hum om hur det kan se ut.

Grundbeteende – Grundbeteendet beskriver ditt naturliga beteende. Det avspeglar ditt sätt att förhålla dig till omgivningen när du känner dig trygg och avspänd.

Du är en stabil och pålitlig person med uttalade sociala förmågor och med en säkerhet och vilja att ta initiativ, som är ovanlig i sociala stilar. Du vill samtidigt gärna känna dig fri och obunden. Du går därför helst dina egna vägar och föredrar att ta eget ansvar för dina handlingar. Kombinationen av tålamod och bestämdhet ger dig förmåga att uppnå resultat, men du kan också noga väga olika möjligheter innan du fattar ett slutgiltigt beslut. Din starka känsla av oberoende gör att du är beredd att stå upp för dina egna värderingar och beslut och samtidigt försvara dina åsikter. Denna underliggande ton av beslutsamhet och bestämdhet blir mer framträdande när du befinner dig i svåra och krävande situationer.

Min kommentar: Haha, stämmer otroligt bra! Just det med att ta eget ansvar för mina handlingar. Och att vara fri och obunden. Ogillar starkt när jag blir dragen över en kam (händer faktiskt rätt ofta!). Jag är JAG, och jag kan ta mina egna beslut.

Den mest framträdande begränsningen hos dig är kanske en tendens att bortse från andras känslor. I en arbetssituation tar sig detta vanligen uttryck i en benägenhet att du fattar beslut och handlar därefter, utan att fråga om andras synpunkter. I mer sociala sammanhang är du ofta den som dominerar ett samtal, vilket gör att mindre självhävdande personer får svårt att komma till tals.

Min kommentar: Stämmer nog rätt bra privat med… ;-)

Så här närmar du dig svårigheter och utmaningar

Du kan ägna en hel del tid åt att samla in fakta för att underbygga dina beslut. När du väl har bestämt dig för vilken väg du ska ta, så vill du hålla fast vid ditt beslut, även om du stöter på motstånd. Ibland kan du vara kritisk mot personer i din omgivning, som du tycker ”vänder kappan efter vinden”. För dig är det naturligt att klart deklarera dina åsikter i en fråga. Du drar dig inte heller för att konfrontera ”obehagliga” frågor. Du tar hellre tag i svårigheter på en gång framför att ”gå som katten kring het gröt”. Det du kanske inte tänker på är att andra kan känna sig angripna och sårade av din rättframhet. I din nuvarande yrkessituation upplever du att du behöver vara mer rak och tydlig än du vanligtvis är. Du anser att du måste vara mer oberoende, lita mer till din egen förmåga och ta mer egna initiativ. Förflyttningen mellan grundbeteende och anpassat beteende är dock inte så stor och kräver därför ingen större psykisk energi för att upprätthålla och är sällan något som får dig att känna dig pressad.

Min kommentar: Jo, men man ska väl vara ärlig? Här låter det ju som att jag är lite hemsk, men jag tror att jag ofta uppfattas som snäll faktiskt, även om det ovan stämmer bra det med. Tycker jag något så tycker jag det, och det står jag för. Jag säger gärna vilket parti jag röstar på och varför. Har aldrig förstått varför man inte står för såna grejer?

Så här svarar du på omgivningens tempo

Du är en person som uppskattar harmoni och god sämja. Du är ofta mycket lojal mot människor, företag och organisationer som delar dina värderingar. Om någon som vunnit ditt förtroende behöver din hjälp, ställer du gärna upp. En möjlig baksida av detta kan vara att du tar på dig för mycket och kan behöva lära dig att säga nej ibland. Du uppskattar goda relationer, särskilt till människor som står dig nära. Detta gäller både i arbets- och privatlivet. Du ställer gärna upp när någon ber om din hjälp. Ofta räknar du inte ens med att få en gentjänst tillbaka. Tänk bara på att tjänstvilligheten inkräktar på din tid och att du kan få svårt att hinna med dina egna prioriteringar. I din nuvarande yrkessituation upplever du att du behöver öka tempot och bli mer fokuserad på att slutföra dina åtaganden inom givna tidsramar. Förflyttningen mellan grundbeteende och anpassat beteende är dock inte så stor och kräver därför ingen större psykisk energi för att upprätthålla och är sällan något som får dig att känna dig pressad.

Min kommentar: Så sant som det var sagt.

Det här var som sagt bara en liiiiiiiten del av rapporten som är tagen lite ur sitt sammanhang. Tänkte att det inte är någon idé att förklara hur det är uppbyggt utan det kan man läsa mer om på deras hemsida (se länk uppe i inlägget). Jag är glad att jag fick göra den, för det gav faktiskt en hel del självinsikt.

img_1206

Nä, ok. Den här bilden har inget med texten ovan att göra. Försökte hitta en jobbrelaterad bild i telefon och i arkivet men det gick ju minsann inte. Kan kanske bero på att jag försöker hålla jobbet utanför den här lilla strunt-bloggen. ;-) Så, ja. Det fick bli den här bilden. Det är ett beslut jag står för, precis som alla andra beslut jag tar uppenbarligen. ;-)

Snake

Tidigare i veckan var jag förbi Lager157 här i Uppsala eftersom jag sett så mycket fint på deras instagram. Men den butiken är verkligen under all kritik alltså. Jag hade spanat in en fem-sex grejer, men det enda som jag hittade var jeansen. Butiken känns så rörig! Och har man lite koll på vad som kan finnas så är utbudet i butiken verkligen under all kritik. Men, men! Jeansen var en positiv överraskning iallafall!

Modellen heter Snake, och just nu har de ett erbjudande på att man får två par för 300:- (ett par kostar 200:-). Jag har provat modellen för något år sedan, men då kändes de väldigt stela, så då blev det inget köp. Men nu verkar de ha bytt ut materialet, för de var SÅ mjuka och stretchiga!

JEANS-SNAKE_12130_BLUE-USED_FRONT_large

Så här ser de ut på en modell.

img_1831

Så här ser de ut på mig. (Sorry för stökig bakgrund, håller på och rensar i garderoben)

Jag gillar modellen för att det är högmidja och att fickorna är stora och sitter långt ner.

Annars då? Jo, jag har vart rätt slut den här veckan. Förra helgen tog visst en del krafterna. Men jag tänkte att det här skulle bli en träningsfri vecka, så hoppas jag på att kunna ta nya till helgen. Målet är ju uppnått och det måste man väl få vara lite nöjd över? ;-)

#teamdjurström

Pappa fyllde 58 år i måndags, och inför det så fixade jag och Linnéa en gemensam present. Nämligen matchande hoodies vi kan ha när vi åker till Alliansloppet nu i helgen!

img_1731 img_1727 img_1718

Sjukt snygga va? ;-) Jag gillar hashtags så den var ju perfekt för oss. Haha! Tror pappa var rätt nöjd med. Dom invigdes direkt i måndags då vi körde ett rullskideslopp som uppladdning för Alliansloppet. Jag och Linnéa körde på snabbare än någonsin. Känns lovande inför lördag! Skillanden är ju bara att jag då körde 13 km, men på lördag ska jag köra 48 km… Hyfsat nervös. Men jag ska nog fixat, bara inget oförutsett händer och att jag står på benen hela vägen in i mål.

Nope, nu måste jag styra upp min packning. Åh, tävlingsnerver… Pirr, pirr!

Sneakers till hösten och klantiga jag

Ibland har jag otroligt lätt att bli helt insnöad på något och då googlar jag och söker efter det till ögonen står i kors. Men sen kan intresset ge med sig lika snabbt som det kom… Just nu är det sneakers till hösten som JAG MÅSTE HA. Jag har kommit fram till att jag vill ha några adidas-sneakers men har inte bestämt mig för modell eller färg.

img_1748

Alla skor finns hos Footish.

Jag är egentligen sugen på alla modeller, men funderar kanske mest på de höga just nu. Kan ju vara bra till hösten då man inte vill ha en glipa mellan sko och byxor. Hmmm… Så svårt val! De rosa varianterna är ju också grymt lockande. Samt de klassiska i mitten nere. Men då kanske jag hellre vill ha de med silver som inte blir lika mycket kontrast?

Jaja, ni hör ju. Jag har inte bestämt mig.

Men få se om det blir några skor överhuvudettaget, jag lyckades nämligen backa in i en annan bil idag utanför förskolan… Gah! Så SJUKT klantigt och min första incident. Där fick jag för att jag går runt och är kaxig över att jag aldrig vart med om något. Och vem fan håller koll på bilar utanför förskolan?! Man har ju fullt sjå med att hålla koll på alla barn… Ärsch, jag försöker skylla i från mig på det mesta, men det är väl bara att bita i det sura äpplet…

*Bankar huvudet i väggen*

Att fiska kräftor…

…eller hänga i stallet.

I fredags så vankades det kräftfiske uppe hos kidsens farmor och farfar i Söderbärke, men Tuva hade ridskolestart i lördags och det ville hon ju absolut inte missa. Så vi delade upp oss, Simon och Isak åkte för att fiska kräftor i fredags och jag och Tuva hade myskväll och sen ridskola innan vi åkte upp på lördagen lagom till själva kräftskivan.

img_1689

Det blev en del kräftor. Smaskens!

På själva kräftskivan var dock Isak rätt skraj och vågade inte äta eller dricka något med rädsla för att det kanske kunna finnas kräftor i. Kan det inte vara små, små kräftor i den röda saften? Är det säkert att det inte finns kräftor i brödet? Eller potatisen? Jag såg att när han tittade på Simon som åt en kräfta så hulkade han till och med!

Han har drömt mardrömmar och krabbor under sommaren, men tydligen hade det gått bra med själva kräftfisket… Kan kanske bero på också att han har väldigt mycket tankar om döden nu och det blir ju väldigt mycket död när man kokar kräftor. ;-)

Men jag är inte den som kan döma, jag minns ju när pappa fick hem färska kräftor när vi var små och fyllde badkaret. Jag och lillebrorsan satt hela kvällen och lekte med de där och gav dem namn osv. Hur många tror ni jag åt sen dagen efter? INTE många. Jag tvingade i mig en minns jag, men det kändes ju som att jag åt upp en av katterna. Och jag som ÄLSKAR kräftor annars, och gjorde även då som liten.

Nu är det ju dock tisdag och början av veckan gjord. Känns faktiskt fint att vara tillbaka på jobbet och jag känner mig fortfarande taggad på höst (tur är väl det eftersom jag bara haft fyra jobbdagar än, haha!).

Slutet av den här veckan ser jag fram emot nå jävulskt, men mer om det sen. Nu ska jag plocka undan lite här innan det är dags att sova.