Tuva har varvat fritids med diverse aktiviteter sen skolan slutade. Som käpphästläger på ridskolan, lekt med kompisar, hängt hos moster och nu är hon på 4H dagläger. Men Isak har fått kämpa på och gått till förskolan dag ut och dag in. Han är måttlig less nu och senaste två veckorna så har vi haft en nedräkning på kylskåpet där han kryssar för en dag i taget. Han längtar SÅ till sommarlov nu! 

Så imorgon är äntligen sista dagen! Sista dagen han går på näst största avdelningen, när han kommer tillbaka så går han sista året och på ”sista” avdelningen. Hur konstigt känns inte det? Min bebis! 

Så här skulle han nog inte ha något emot att spendera sitt sommarlov. Min lilla mysunge!

Annars idag då? Jo fullt ös medvetslös. Från stan (jobb) ut på landet för att hämta ett barn, hem och ge det mellis, sen tillbaka till stan för att hämta det andra och så tillbaka till landet för att laga middag. Under middagen kommer vi på att det vore mysigt med ett kvälldopp i morfars så vi åker dit, badar lite och sen hem igen för att börja duscha och natta kids. 19.30 kommer Simon hem och då drar jag iväg för att hämta lillasyster för att köra ett pass backintervaller med rullisarna och vid 21.45 ramlade jag in till ett nystädat kök. 

Och vad gör jag då? Jo jag kom på att jag skulle göra fröknäcke. 

Vissa dagar har man visst mer energi än andra, haha! 

//S

Vi klarade av ”vabruari” rätt bra, men tyvärr verkar det ha slagit till nu istället och blivit en ”vabuni” istället…

Igår eftermiddag så var vi på kalas och helt plötsligt så kröp Isak upp mot mig och somnade. Trots att jag försökte väcka honom flera gånger så sov han som en stock och vi kunde göra honom i ordning när vi kom hem, och han somnade om direkt i sängen när vi la honom. Utan bok eller någonting. DET hör inte till vanligheterna. Men så vaknade han upp sent på kvällen och det visade sig att han hade 40-graders feber… Jag fick panik och misstänkte blodförgiftning eftersom de just sagt att vi ska vara uppmärksamma på plötslig feber när vi var inne och sydde knäet för en vecka sen.

Så jag rådgjorde med min privata sjukvårdsupplysning (storasystern ♥) eftersom 1177 tydligen var överbelastat (?!) och bestämde att det var säkrast att åka upp. Blodförgiftning är ju inte att leka med.

Dock verkade allt ok, och troligtvis är det något virus (vilket jag är ännu mer övertygad om när jag pratade med förskolan och sa att det var fler barn som fått hög feber plötsligt). Såret ser, kanske inte snyggt ut, men helt ok. Inte rött och inte konstigt svullet.

Men att hänga på barnakuten halva natten är ju så där, även om vi fick snabb hjälp så tar det ju sin lilla tid innan man får svar på provsvar, doktorn ska hinna undersöka osv.

Och barnen tyckte ju ändå att det var helt ok att gå upp 07 imorse… Så det är en lite sliten mamma här hemma idag. Dels blir jag alltid så psykiskt slut efteråt av alla såna här doktorsbesök. Hönsmamman i mig blir ju lite väl uppvarvad även om hon börjar vänja sig lite nu… ;-)

Som tur är så har febern gjort att pojken vart rätt sänkt idag vilket har kunnat göra att jag kunnat slappa lite ute i solstolen medans han kikade på film inne. Samt att jag passade på att vab-shoppa en väska på Boozt 50% rea med matchande plånbok… Oups.

Nu ska jag lägga mig på soffan med min bok, med bildar 2 och My little pony som bakgrundsmusik.

Tjing!

Hejsan hoppsan! Här har det ekat tomt i några dagar. Livet kom i mellan som det så fint heter. ;-)

I tisdags blev jag faster igen åt en liten Jamie. ♥ (Och så var vi på Dolly Style-konsert, men mer om det i ett eget inlägg)

I onsdags så ringde förskolan på förmiddagen och berättade att Isak ramlat och slagit upp knät på förskolan och behövde sys och få hjälp med att plocka ut stora gruskorn ur såret… Så det var bara att kasta sig i bilen och köra och hämta barnet som jag hörde tokgrät i bakgrunden när de ringde. Och så in till stan igen, och barnakuten för att rensa såret från sten och grus, samt att sy. Stackars lillplutt, han som vanligtvis brukar vara smärttålig vred sig av smärta. :-( Först skulle det ju rensas på sten och det gjorde ju rätt så ont, sen sprutan och på det att det skulle sys. Och det gjorde visst sjukt ont trots sprutan innan. Han skrek och skrek och skrek… Och slutade inte förrän vi kommit utanför dörrarna på sjukhuset. Som det skar i mamma hjärtat!

I torsdags blev vi hemma, och sen i fredags så var det ju midsommar som blev en väldigt mysig midsommar med familjen. ♥

I lördags så åkte vi ett långpass rullisar i hettan och sen var det lite fix på schemat innan vi fick middagsbesök. Mycket trevligt! Och idag, söndag, har barnen lekt hos kompisar, jag hälsade på nytillskottet Jamie med några ur familjen och Simon satte in en balkongdörr i köket. :-)

Bilder från midsommarafton och bad i morfars pool på midsommardagen. :-)

…för astmamedicin!

Jag är ju inte så värst religös, men någon gud var nog inblandad i astmamedicins tillverkningen.

Vi försökte sluta med inhalatorerna till Isak eftersom han hade verkat frisk länge, men det gick ju så där… Tredje vaken-natten på rad och jag får lite halv jobbiga flashbacks till hans tre första år. Natten till i natt så sov han 21-23, sen mest bökade han runt och hade svårt komma till ro för rosslet fram till 04.45 då det var morgon. Oh yeah, pigg mamma som kände för att skjuta sig i huvudet och sen gå och begrava sig själv under en sten. ;-)

(Man har inte lidit av sömnbrist på riktigt om man inte vart avundsjuk på döda personer, inte för att man vill vara död utan för att de liksom får vila ostört. Och nej, man är inte alls särskilt logisk i sina sömnbristtankar… ;-) Skönt ändå att det är 1,5 år sen jag kunde börja bli avundsjuk på lite bättre saker. Haha!)

Ikväll kom pappan dessutom hem från sin Paris-resa, så om inte medicinen kickat in till fullo än så är det pappans bekymmer. (Lite önsketänkande, jag är ändå mest lättväckt…)

Natti, natti!