Frågan var vilka som var stoltast, familjen som var där och grattade eller studenten själv?
Jag vet att jag är mycket stolt över min lillebror.
Grattis igen Tim!
Att det var strålande sol gjorde ju inte saken sämre hellre. Och jag var mycket stolt över mig själv som lyckades ta mig från Kapellgärdet (Djäknegatan, där jag bor alltså) till Bolandskolan med barnvagn, ett ton packning och ett mycket tungt paket på mindre är 20 min (Tuva tyckte att det var dags att göra ”nr 2” precis när vi ska gå…). Det var dagens träningspass det! Och de bitarna jag gick så satt min ”lilla tränare” i vagnen och skrek ”Skynda mamma!” ”Spjing igen!”.
Pust!
Men det var lätt värt det.
So long.