Och just det! Jag ska ju inte glömma bort att berätta hur operationen gick i torsdags.
Även den här gången så hörde Isak bättre direkt när han vaknade och det är STOR skillnad nu. Så härligt! Dock verkar han tycka att det är jobbigare själv nu med alla ljud och han går runt och ser lite besvärad/fundersam ut och håller ofta för öronen. Att hälla upp vatten i badkaren blev visst en pina… Och då förstår man ju också hur lite han faktiskt hört.
Efter operationen så fick han feber i nästan två dygn, vilket var lite oroväckande, men samtidigt så blev han också förkyld så efter att ha rådgivit med operationsavdelningen så avvaktade vi och behövde aldrig åka in igen. Dock var det verkligen jobbigare efter den här gången, vet inte om det var den långa fastan som gjorde att han mådde så mycket sämre efter?
Efter mycket om och men så lyckades jag övertala Isak att vänta själv i sängen och sprang de två våningarna ner och sista biten till kafeterian i racerfart för att inhandla cola, chips och choklad. Och då slukade han lilla chipspåsen hur fort som helst och sen var vi redo för hemgång.
Men fy vad slut jag var. Inget att äta, inget att dricka och inget att äta på hela långa dagen. Puh!
(eller ja, jag hade en bar med mig och norpade åt mig en kopp kaffe i väntrummet vid 11)
Han & jag.