…som dessutom är sydd av mammans farmor!
Tuva har suktat efter den klänningen ett tag (Erica med för den delen när hon är här och leker så är en av favoriterna att gå igenom Tuvas garderob och testa klänningar), hon har sett den hänga där men jag har sagt att ”Nej, den är för stor för dig, vi får ha den sen” men så igår när Tuva var på superkasst humör när hon kom hem från dagis så tänkte jag muntra upp henne lite, så hon fick prova klänningen – som satt som en smäck!
(Mamma! Hur gammal var jag när jag hade den?)
Något nöjd liten tjej dansar runt i fina klänningen. Man ser lite dåligt hur fin klänningen faktiskt är på bilden. Den är i ljusrosa tyg med små blommor på, sen puffärmar, puffig kjol och spetskant runt armar och krage.
Klänningen var till och med lite i snävaste laget över armarna (jag har ju alltid haft världens tunnaste armar och den är ju sydd till mig… Minns med fasa när farmor skulle prova ut klänningar på oss medans de fortfarande bara var ihopnålande – AJ! ;-) ), Tuva har vart duktig att äta spenat så hon blir stor och stark. Min duktiga tjej.
Vi passade också på att ta ett prat om kläder, och jag hoppas att det gick in lite i den lilla envisa skallen. Att när man går på dagis så kan man inte ha finklänningar och långklänningar, då måste man ha kläder man kan leka och klättra i. Långklänningar och finklänningar får man ha på kalas och när man är hemma och inne.
Och är de så fina som klänningen ovan får man inte ens ha på den när man äter.
Simon var gullig och lät mig sova imorse när de skulle iväg, så jag vet inte om det var nå bråk om klänningar men jag brukar ju vakna om det är vilda ”diskussioner”. Vi har ju inte så stort hus som sagt.
Hörs!