Åh, jag är inne i en period där jag drömmer hemskt mycket mardrömmar. Allt är väl kanske inte regelrätta mardrömmar, men väldigt jobbiga och konstiga drömmar iallafall. Just nu har jag två återkommande teman och det är:
- Att björnar/vargar/älgar (ja, något utav de tre) är ute efter mig och min familj. Inga tar mig på allvar förrens det börjar gå riktigt illa. Jag varnar, varnar och varnar. Björnarna/vargarna/älgarna smyger i skuggorna och kommer närmre och närmre… Till slut är de runt husknuten och jag säger till folk att de är farliga, att vi inte kan gå ut! Men det struntar alla i och tycker att jag överdriver. Brukar oftast sluta med att Tuva på någotvis tagit sig ut och jag ser hur hon springer en bra bit bort och jag får panik för jag ser också hur björnarna/vargarna/älgarna närmar sig… Och jag blir så himla förbannad på dom som inte lyssnade på mig!!! Sen springer jag för allt vad benen bär, vilket så klart inte är snabbt alls i drömmen. Och sen vaknar jag med andan i halsen och helt skakig innan varken jag eller björnarna/vargarna/älgarna hunnit fram till Tuva.
- Att jag helt plötsligt är tillsammans med ett ex till mig istället för Simon. Och jag fattar inte hur det kunnat bli så! Jag ska flytta ihop med honom, men jag förstår inte varför. Simon då? Tuva finns inte, men jag är gravid. Och det visar sig att Simon inte alls är den jag trott och allt som han någonsin sagt bara vart påhitt. Simon har bara dragit och är helt annorlunda. Men jag vill ju inte vara tillsammans med mitt ex, jag vill ju ha Simon! Min Simon, så som han var! Och jag vill ju ha allt vi hade! Men det hade bara vart ljug och inte stämt? Och jag förstår ingenting. Jag är gravid (med Simons barn kanske ska tilläggas i den här snurriga historien) men Simon finns inte längre med i bilden, för han är någon helt annan än jag trott och som sagt så vill jag ju inte vara tillsammans med exet. Hur ska jag göra nu? Ska jag behålla barnet och bli en ensamstående mamma? Kommer jag klara en hel graviditet helt själv? Kommer jag klara av en bebis helt själv? Kommer jag någonsin kunna träffa någon ny? Vill jag verkligen klara av allt detta själv? Ska jag behålla barnet..?
I stort sett så drömmer jag någon variation av de här drömmarna varje natt. Börjar bli smått drygt. Längtar nästan efter de drömmarna jag hade om minibebisar som jag tappade bort och glömde bort att jag hade som jag drömde när jag väntade Tuva. Haha!
Godnatt!
NÄ! Har du också drömt om minibebisar? Det gjorde jag häromnatten. En mamma på förskolan där jag jobbar hade fött två bebisar för tidigt. Hon hade dem i locket på en skokartong. Den ena var typ stor som en kattunge och den andra vad skitliten, som en hamster typ. Dessutom var jag ”barnvakt” till dessa två små i skokartongslocket, för mamman skulle ut och leta hästar som hade rymt. Vad är det med minibebisar?? Och varför kunde inte jag hellre jaga hästarna?! Hahaha.
Haha, JA! Jag drömde om minibebisar en massa… Och jag glömde bort dem hela tiden… Så de blev bara mindre och mindre eftersom de inte fick någon mat. Den minsta var väl ca 1 cm till slut. Haha! De är jäkla dryga de där minibebisarna. ;-)
Hoppas vi ses snart! Kramar