>
Hmmm… Det känns så jobbigt att vi är missnöjda med Tuvas förskola. När alla fröknar är på plats och saker och ting funkar som det ska så är vi ju nöjda. Men det är ju inte ofta.
Just nu är det vikarier för vikariernas vikarier. Personer man aldrig sett och som inte hälsat på en eller kan ens barns namn är där när man ska hämta och lämna.
När Simon skulle hämta sist så fick han höra en fröken säga (innan de såg att han kommit) "Vilken ljudnivå det är idag! Jag tror jag ska sjukskriva mig, när det är så här får man ju öronfel!". Jag trodde det var hennes jobb att se till att aktivera barnen, se till att de har något att göra så att de bara inte springer runt och skriker.
Ofta när man hämtar så är det inget struktur alls på vad barnen gör, de bara härjar på och springer runt. Det finns inte särskilt mycket leksaker eller något att sysselsätta barnen med, därav allt springande… Sen så är ju barnen mellan 1-3 år, så de kanske inte riktigt än kan ta tag i att leka själva ordentligt så det krävs ju kanske att en fröken tar sig tid och sätter igång någon lek.
När Julia (min lillasyster) hämtade igår så tyckte hon att allt var super kaos, personen hon försökte prata med kunde inte ens svenska! Hyfsad svenska borde man väl ändå vara tvungen att kunna? Jag är verkligen inte den som är den på det område, bland våra favoriter så har vi ju "Ryskan" och "Thailändskan" och deras svenska är väl begränsad men man kan prata med dem, och de kan prata med mig. Dessutom fick Julia höra att Tuva minsann inte haft några vantar med sig när hon blivit lämnad, men det hade hn visst! Det är väl inte helt omöjligt att hon slängde av sig dem rätt tidigt, men hur kan de tro att hon kommer utan vantar när det är 3 grader varmt och regnar? Fick hon gå hela förmidagen ute då och frysa???
Jag skulle verkligen vilja byta förskola. Jag känner ju många som jobbar på förskola så vad jag hört så tillhör inte detta hur det "är". Men samtidigt så går vi ju i flytt-tankar så då kommer vi ju förmodligen få byta igen i så fall… Och Tuva har ju ändå sina kompisar som hon gillar så mycket där hon går nu. Onödigt att ta två uppbrott genom att byta förskola nu kanske…
Jag vill ju bara känna att det är bra för Tuva att gå på förskolan, att hon utvecklas i en lugn (så lugn det kan bli på en förskola, jag har inga orimliga föreställningar… Är ju trots allt uppväxt i en 10-barns familj.) och trygg miljö.
Det borde väl inte vara för mycket begärt?