Ursch, jag har som en oro i kroppen och knoppen (hehe, där var jag fyndig minsann) och som ligger som en sten bröstkorgen. Förmodligen är det väl till största delen gravidhormoner som klumpat ihop sig eller något, för jag är ju inte en så där värst orolig person egentligen. Saker och ting har ju alltid en tendens att lösa sig tids nog. Men nu känns det inte så. Allt bara snurrar.
- Jag måste ha körkortet klart innan bebis kommer.
- Vi kommer behöva ha en till bil (jag vägrar gå 3 km 4 gånger dagligen till dagis med en liten bebis i vinter. Och Tuva behöver gå på dagis, hon skulle klättra på väggarna av att vara hemma.) och kommer vi ha råd med det?
- Hur minipyttelite kommer jag få i föräldrapenning? Jobbar ju bara 70% nu och vill ju att dagarna ska räcka ett tag också.
- Hur ska vi dela upp föräldraledigheten. Jag vill ju att Simon ska vara ledig mer än med Tuva, kanske att vi delar 50/50 till hösten då lillan fyller ett. Men han är inte säker på att hans jobb tillåter det. Eller att vi har råd, det är ju liksom Simon som står för största inkomsten i vår familj…
- Vagnen måste fixas. Ny suflett, regnskydd, en mjuklift och nya låsgrejer för hjulen. Det kostar, MEN, varför jag är stressad över det vet jag inte eftersom jag ju tänkt att vi ska åka förbi babyland (eller vart det nu är de säljer Emmaljunga) när vi har semester båda två.
- Ny säng för oss. Ja, Simon gav med sig. Motvilligt, men ändå. ;-)
- Utbyggnaden för huset vill jag ska komma igång så snart som möjligt. Där kommer det att bli dyrt… :-S
- Kommer lillan sätta sig i magen (sätesbjudning) också? Kommer det bli kejsarsnitt igen? Inte för att det spelar någon roll, jag tänker inte hålla på och gräma mig oavsett. Men ovissheten känns jobbig. Fast helst vill jag ju inte ligga på sjukhus flera dagar efter när Tuva är hemma… Dessutom hade jag så himla ont efter förr kejsarsnittet. Vore ju skönt att kunna resa sig upp från en soffa månaden efter liksom. ;-)
Ibland får jag lite ångest över att vi kanske började lite i fel ände, vi började med att göra en bebis och sen ska vi fixa allt efter. Körkort, utbyggnad och att jag borde ha hunnit gått upp till 100% borde ju kanske vart klart innan… Men det gick ju liksom lite snabbt att få till den där bebisen. ;-)
Jaja, saker och ting löser sig. Och löser sig inte ovanstående saker så får man ju komma ihåg att ursprungsläget inte är så himla tokigt det heller.
Fina du – precis som du själv säger så kommer allt att lösa sig till det bästa! Det är normalt att vara orolig ibland, sånt är livet.
Babyland finns inte längre… De har slagit ihop med Barnens Hus! Men de där hjulgrjerna byter de ju på en gång om de har några hemma ( de fanns ju inga när vi var där). De kostar 100:-/st. Resten kan du ju kika efter på Blocket, om du vill komma billigt undan..
Och en bil kan du få köpa av oss.. Hehe..
Kram Kram
Haha, bilköp får nog bli efter körkortet iallafall. ;-) Ok, kommer aldrig ihåg vilket som är vilket, har vart in på dem på sin höjd ett par gånger. Jag såg förresten att jag har två såna hjulgrejer, på ena hjulet så har det bara hoppat av, så man kan klämma fast det igen. Resten vill jag nog köpa nytt iaf, SÅ dyrt borde det ju inte bli. I värsta fall får jag hoppa mjukliften. Har ju trots allt en liggdel som jag kan byta till… Kram!
Ja, det är klart att det är roligast med nytt.. Men finns det ens sufletter som passar? Ni får ta en tur till Barnens Hus. Det är mycket finare nu, förr var det så rörigt tyckte jag.. Vi åkte alltid till Babyland. :-)
Ja, jag tänkte kolla på det iaf. Om de inte gjort om vagnarna för mycket så kanske nya sufletter passar tänkte jag. Man klickar ju bara fast dem. Annars så får väl sufletten vi har funka ändå. Trist att den är så solblekt bara.
Men jag ska ta med vagnen dit och kika iaf. :-) Jag har bara vart in där någongång. Vi fick ju köpa av folk vi kände det mesta till Tuva. :-)
Kram
Härligt att han gav med sig ang. sängbytet :) Det andra löser sig ska du se. Lycka till med körkortet !