Alltså, det som Isak var hängig på dagis tog han ingen med råge hemma. Vilken liten terrorist jag fick hem! Vanligtvis är han ju rätt lugn och nöjd med att gå här hemma och skrota. Men idag var han så att säga all over the place. Han kastade sönder tallrikar, mosade banan på köksmattan och digestivekex i soffan, klöste, bet, rev och slog mig och ryckte halva kalufsen av Tuva. Samtidigt som han skrattade!
Jag fick kämpa för att lyckats vara arg mamma på galenpannan som inte går att vara arg på. Minsta lilla antydan till glimt i mina ögon som skvallrade om att jag höll mig för skratt triggade igång allt igen. Unge!!!
Det här barnet alltså! HUR ska jag lyckats uppfostra honom om jag inte kan bli arg på’n?! ;-)