The beginning

Jag firar att vi går in i vecka 31 idag med att bjussa på ett inlägg som jag började på i våras… Nämligen början på graviditeten! Det har ju legat som utkast så länge på min blogg så det är väl lika bra att publicera det nu. :-)

Enjoy!

17/2 Positivt besked och vi blir glada! Jag blir lite rädd ett mini tag (shit, kommer vi fixa det här?) men sen bestämmer jag mig för att jag är glad. Jätte glad. :-) Efter att jag googlat lite så inser vi att (räknat efter sista mensens första dag) BF är 20/10 och jag är i precis v. 5+0 (dvs i vecka 6). Jag har kännt av graviditeten de senaste två veckorna, illamåendet, yrheten och tröttheten blir värre dag för dag. Skönt att få det bekräftat. :-) ♥

24/2 En vecka har gått sen beskedet (nu är jag i v. 7, dvs 6+0) och jag blir mer och mer ”gravid” för varje dag. Illamående (dock inte så mycket på morgonen utan det smyger sig på under dagen för att vara som värst just när jag ska hämta Tuvis på dagis och gå hem…), yrslig, TRÖTT och BH-ar som tidigare vart på gränsen till lite stora sitter nu som ett smäck. Magen är svälld och bubblig. Dock är jag väldigt rädd för missfall… Rädslan för missfall började direkt när jag sett pluset på stickan och nu väntar jag mig nästan att det inte ska gå bra. Det här känns ju som att det liksom var lite för lätt och gick ”för snabbt”. Skulle man inte behöva kämpa hårdare? Dock har vi (jag) berättat för några få utvalda… Jag kunde inte hålla mig. :-) Om en vecka, i vecka 8, har vi pratat om att vi ska berätta för hela våra familjer. Om allt gått bra tills dess då.

26-27/2 Gah. Illamående. Super illamående. Heeeeela långa dagarna! Tur att det är helg… Hoppas jag kan jobba på måndag!

3/3 Idag så ringde jag MVC och fick en tid 28/3. :-) Mår fortfarande super illa, men försöker lära mig att hantera det. Förresten så går vi in i vecka 8 idag, dvs 7+0. ”Bara” 4 veckor kvar tills det kan bli officiellt…

11/3 Är nu i vecka 9 (v8+1) och känner mig väldigt gravid. Så här mycket kunde jag väl inte ha kännt med Tuva? Jag visste ju inte ens om att jag VAR gravid vid den här tidpunkten med Tuva. Jag tycker till och med att magen svällt lite, men det kan ju kanske bero på att jag måste äta konstant. ;-) Jag är illamående, ”pms-ig” och TRÖTT. Men glad. Väldans glad! Kanske kan alla gravid-känningar bero på att jag VET att jag är gravid och tillåter mig känna det jag känner. Kände jag så här med Tuva så var det väl mer att man tänkte att man var klen och måste bita ihop. Erika ringde idag också och frågade om jag var gravid för att hon läst på mammas blogg att hon stickar bebiskläder (fast mamma skriver ju viserligen om bebiskläder i minst 3 av 4 inlägg så…), jag blev lite chockad och sa att jag inte var det. Får väl berätta sen när vi ses. :-)

17/3 Så där, nu är vi i vecka 10 (9+0). Magen växer så det knakar… Hjälp! Undrar om jag har fyrlingar där inne? Hur ska jag kunna hålla det här hemligt i minst två veckor till? Jaja, idag åker jag iallafall till London! Ska bli riktigt skoj, trots att jag inte kan få dricka någon öl… ;-)

28/3 Idag är det v10+4, dvs att vi är mitt i vecka 11 och det var dags för inskrivning hos mvc. Det gick bra, dock har jag mått sämre än sämst resten av dagen. Hoppas det här illamåendet, tröttheten och yrseln går över snart! Jag har ganska lågt blodvärde tydligen och måste börja äta järntabletter. ”AJJJ!” säger min mage då som inte alls tycker om järntabletter. Funderar på att berätta på jobbet snart också, så att jag kan slippa smyga med hur jag mår… Men ursch vad jag hatar att spräcka såna nyheter. Iallafall om de handlar om mig själv… Men bulan blir ju större och större och snart kommer det nog fattas lite misstankar. ;-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *